Välkommen till Allt för föräldrar. Det här är ditt första inlägg. Ändra eller ta bort inlägget och börja sedan att blogga!
Kommentera
Kvällen vart en jätte trevlig kväll mellan mannen och mig. Vi har haft det mysigt med planer, drömmar och längtan efter vår vinter resa, hem till mitt Colombia. Kanske inte det smartaste att göra en kväll som denna, på sommaren, varmt och skönt ute men fortfarande 5 månader kvar till resan. Det får mig att längta mer efter min släkt, min familj, mitt folk och mitt land. Jag tycker verkligen om Sverige, mitt liv är här och har alltid vart här men släkt är nått jag saknat, värmen och palmerna likaså. Tänk om man kunde få Colombia i Sverige, jag hade vart den lyckligaste på planeten. Saknar mina mostrar så otroligt, mina kusiner (jag har bara mor, far och halvbror i Sverige).
Från vänster första raden: Moster Ana, min far (bakom mig), kusin July, kusin Evy, deras far (mosters man)
Från vänster andra rad: JAG, min mor och längst ner i mitten min lilla kusin Daniela.
.
I Colombia har jag minst 7 mostrar och morbröder, minst 50 kusiner och barn till mina kusiner (vi kallar dom kusiner i andra grad). Usch så jag längtar efter dom! Lämnar er nu och stänger av vår latino musik med Colombianen Juanes, innan jag börjar böla här… =)
Lämnar er med lite bilder från 1999-2000 i Cali-Colombia.
JAG
Min äldsta moster ( den äldsta av 11 syskon och min mor är näst yngst) och en av alla mina kusiner.
Goddag! Här i hemmet badar vi i poolen och njuter av sol och värme. Det går inte en dag utan att jag tackar livet för den underbara möjligheten vi fått att ha radhus och bakgård.
Nu är det snart lunch, siesta och sen åker vi till stranden beroende på vädret.
KommenteraKärlek är inte alltid lätt, det är en tuff relation i livet och bland dom svåraste att handskas med. Vem vet vad som är rätt och vad som är fel? Ingen kan egentligen säga vad du ska göra för känslor är mer komplexa än så.
Ibland träffar man någon, det känns rätt och man säger (som man nästan alltid gjort) ”det här är nått speciellt, nått mer än bara kärlek, det här känns riktigt rätt, det bara klickade!” Men det man glömmer är att man nästan alltid sagt samma sak om varje person man träffat och blivit kär i…
Ibland känns det super rätt, man tar snabba steg in i förhållandet, flyttar in, gifter sig och kanske t.o.m skaffar barn. Sen ganska kort där inpå, märker man att dom där bråken som fanns innan det stora steget, finns fortfarande kvar, vi jobbade aldrig på dom och vet inte hur vi löser dom. Plötsligt står man kvar, med en krukväxt i handen och en skilsmässa i andra.
Ha inte så bråttom, lär känna varandra, res, många middagar, lev livet, utbyt intressen, lev varandras liv, lär känna varandras vänner, prata mycket, mycket. Lär känna varandra bra, skaffa en bra grund, kommunikation och även om det bara gått 1 eller 2 år, se till att inte ta nästa stora steg fören ni har det riktigt bra och kan bråka på ”rätt sätt”…
OBS! Detta gäller inte mig, hade kunnat vara men som tur va så hade jag tur i livet och är lyckligt gift!
Kommentera
Usch vad jobbigt det känns just nu. Jag lider ju av separationsångest som vissa vet, och nu har min älskade far ”bott” hos oss i 2 veckor för att hjälpa till lite med barnen och vara hos oss på semestern. Idag åkte han hem och jag sitter kvar med en klump i magen och den tomma saknaden som är så jobbig. Tjejerna har ropat lite efter honom då och då, men när han gick så grät dom i kapp riktigt ordentligt. Tänk vad man kan bli van vid en person i ens liv, på bara 2 veckor. Visst är det min far men man är ju van att leva utan honom nu.
Älskade kära söta far, tack för all stöd, hjälp och tid du lagt ner på oss. ♥
