Hör här på den här..och om ni kan så får ni gärna förklara för mig om ni har svaren.
Det skrivs lite här och där på bloggarna om Valentines day. Att det är bara jippon, bara konsumtion och marknadsföring som lockar och sätter press på paren att köpa varandra dyra saker. Att man ska fira Valentines är bara larvigt och stressande, många förväntar sig saker och blir besvikna, andra får en press på att man måste fira det storslaget etc.
Håller med, det är en pressad dag för många om man nu gör det till en större dag än vad det behöver vara. Allt handlar egentligen inte om reklamen och marknadsföringen, det handlar om hur svag du är som faller för det. Ryck upp dig och ta det för vad det är, en kärleksdag. Sen om du inte vet hur man visar kärlek på mer än ett materiellt sätt så ”jisses sorry for you”. Men ärligt så är ju kärlek mer än bara diamanter, guldhalsband och dyra hotellrum eller resor eller? Sen om du definierar kärlek på det sättet och tycker det är okej så är det fine det med. Ditt liv, dina val men klaga inte.
Hur som helst, det irriterande dubbelmoralen kring Valentines är ganska störig. Som såhär tex. De här skeptiska personerna som är lite påminnande av en manshatare, säger att det är bättre att vara singel och inte behöva köpa något eller förvänta sig något av en partner… osv. MEN om det hade varit bästa vännen som kommer med en present, en överraskning och önskar en fin alla hjärtans dag (för det är ju en KÄRLEKS dag inte bara för par) då minsann blir det ”aaawwww” på den eller hur? Inte fasen sitter folk och klagar över att vännen köpt något? Alltså sån dubbelmoral, tyder i mina ögon bara på skitsnack, på manshat eller en försvarsmekanism för att visa att de inte alls är i saknad av en partner och kärlek och firande av fina dagar. Så ser jag det, säger inte att jag har rätt, men säger bara att så framstår de i mina ögon.
