Ibland kan jag bara känna att jag är mätt på sociala medier. Orkar inte med Facebook, orkar inte med bloggare. Ingen specifik jag syftar på utan snarare klimatet jag menar. Det räcker med att man har en åsikt som inte är att man hålled med då, om en väns inlägg de just publicerat så slutar det med att man måste sitta och förklara sig för 4 andra personer hur man menar och tänker. Alltså det är inte alltid påhopp med tuffa ord, men det är ändå ett konfrontation från flera olika ställen på en och samma gång. Automatiskt känner man sig påhoppad vare sig man är det eller inte.
Det är nästan som att man sitter och har en konversation med sin vän på ett fik och så dyker det upp 4 pers runt omkring oss och lägger sig i det man just kommenterat… där sitter du och ska förklara dig för 4 främmande människor. Alltså är det det som är meningen med FB kanske? Med Sociala Medier. Att man bara ska diskutera hela dagen lång? Eller är meningen att alltid hålla med och om du inte gör det så håll käften eller?
När du fikar med en vän, så kan du ju inte alltid hålla med, ibland har men en konversation om något som man inte är ense om, inget fel med det. Men då är det du och hon/han. Thats it. Jaja, tror jag borde hålla mig borta från sociala medier ett tag, bara till min blogg och min egna Instagram istället, för jag blir verkligen så mätt och trött på den stämningen som finns överallt. Har ni tex läst vad My Martens fått stå ut med på sin blogg via Bloggbevakning Cam Cam? Virigt. Alltså den här bloggvärlden/sociala medier världen, vidrig, jag säger bara vidrig så man vill slita av sig håret…
Comments are closed.
Så känner jag ofta ?
Ibland behöver man bara en paus från skiten och det brukar ju hjälpa… eller så scrollar man bara vidare ? Hehe
Åå nu blir jag påmind om våra oooääändliga cafe träffar!!! Vi kunde verkligen sitta i 6-7 timmar i sträck å prata pm ALLT!!!! Snurra cigg paket eller djupa samtal. Satan i gatan va det va givande å viktigt å oj va jag saknar det.
Sara: Åh haha, ja jag mins de stunderna, OMG så vansinnigt kul, så länge sen och underbara gamla fina minnen. Är tacksam för de fina minnen jag har med min barndom. 😀 Alltså det var härliga tider utan sociala medier och bara äkta närvaro och fina vänskaper på den tiden. Mysigt för mig, sorgligt för våra barn som aldrig kommer att veta hur det är att sitta i en tvättstuga och snacka i 3 timmar 😀
Sandra: Åh härligt att höra att inte bara jag känner så!! Alltså ja pauser det behövs tror jag. JAg älskar ju att blogga och mina läsare och allt. Men när man börjar leta sig utåt, så snart man går in på FB, vissas Instagram eller andra bloggare så kan allt bara rasera. Trist.
Ahh juste tvättstugan. Porten. Bänken i parken. Ja vart vi än kunde vara ifred där satt vi..eller i ditt sovrumsfönster en sommar natt tills kl va 5 på morgonen å fåglarna började kvittra. Paniken mörkläggning av fönster och myggor som surrar. Oj listan kan bli lika lång som somrarna kändes på den tiden. Härliga minnen som ingen kan ta ifrån oss.
Sara: Bästa Sara, listan kan verkligen göras lång och du har verkligen så rätt, ingen eller inget kan ta ifrån oss det. Hur livet än ser ut och blir så är jag så tacksam för de minnen vi fick chansen att skapa tillsammans. Du var min Thelma (från Thelma & Louise)! 😉
Ha ha du va min beskyddare!! Det var bara nån vecka sen jag berättade för någon vad du gjorde för mig på den där kryssningen…trasig klack å blåtira..ha ha..eller när du flög över mitt huvud för att stoppa nån tjej som precis skulle slå mig medan jag sitter å inte fattar vad som händer..ha ha ja vad skulle jag gjort utan dig på den tiden.
Sara: hahaha jag dör! Ja juste, fy fan vad jag gick in hårt på att skydda dig. Med allt jag hade och lite till. Borde ju utbildat mig till livvakt istället för administratör haha.