En fråga som har sysselsatt både forskare och lekmän är om det finns olycksfåglar i trafiken, det vill säga om vissa personlighetsmönster eller beteenden lättare leder till olyckor eller konfliktsituationer.
En intressant svensk undersökning redovisades 2014. Den pekade på att man kan urskilja personlighetsdrag som kan vara mycket negativa i trafiken. Själv pratade vi/jag mycket om detta under början av övningskörningen, bland annat under den introduktionsutbildning – eller handledarutbildning – för körkort som man måste gå. Här fick jag upp ögonen för flera egenskaper som kan leda till problem i trafiken. Visserligen fokuserade handledarutbildningen på detta med avstamp i övningskörning, men märkliga beteenden på vägarna gäller alla.
Impulsivitet, en egenskap som innebär att man ”handlar först och tänker sen” är oftast negativ i trafiksammanhang. Impulsiviteten leder ofta till oöverlagda handlingar som gör att man
tappar kontrollen över fordonet eller överraskar andra trafikanter.
Impulsiva handlingar är typiska för barn som oftast låter sina impulser få fritt utlopp. I trafiken leder omoget beteende till riskfyllda situationer. Vissa människor har en stark önskan att skylla ifrån sig och vägra se sin egen roll i ett händelseförlopp — de bortförklarar.
Oftast råkar de därvid i konflikt med andra, som irriterar sig på bortförklaringen. Vad som kanske är ännu värre är att de lär sig sämre. Eftersom den som bortförklarar oftast hävdar att det är någon annans fel att saker och ting gått snett, behöver han eller hon inte ta ansvar för det inträffade och behöver således inte ändra sitt beteende. På längre sikt får detta svåra konsekvenser på så sätt att man kan stanna upp i sin utveckling — man drar inte lärdom av sina erfarenheter.
Att inse när man själv gör fel och förstå att det egna trafikbeteendet hela tiden måste förbättras är därför mycket viktigt om man vill utvecklas till en bra förare. I olika livssituationer och ofta i trafiken fungerar vi människor så, att vi skjuter undan tankarna på det som är obehagligt.
Att se och uppleva verkligheten korrekt i stället för att förvanska eller förtränga den kan bli livsavgörande. Vissa människor tar risken att fortsätta köra med oförändrad hastighet trots att mörkret har fallit och vägbanan blänker av en lätt ishinna. Eller också chansar de på att omkörningen ska gå bra trots att siktsträckan är alldeles för kort.
Uppfattar de inte riskerna eller bryr de sig inte om dem? Innerst inne vet de att riskerna ökar, men ändå är det som om andra saker förefaller viktigare — till exempel att hinna fram till ett visst klockslag. Denna bortträngning sker hos de flesta förare någon gång och hos somliga sker det ofta och leder till fler olyckor, eftersom riskmedvetenheten minskar och risktagandet ökar.
I vår kultur är idealet att vara framåt och företagsam, säker på sig själv och självständig. De flesta ungdomar känner emellertid ofta en djup osäkerhet i många avseenden. De är blyga eller rädda att göra bort sig. En person kan hysa motstridiga känslor beträffande sig själv: dels vilja verka säker och djärv, dels känna sig osäker. Kom ihåg det när du övningskör. Och ta det lugnt.
Kommentera