Konspiratoriska pappatankar om allt och ingenting.

Annons

Mamma

Idag kom det – Ebbas första ord:

– Mamma, sa hon.

För visst sa hon det…? Alltså, man väntar ju på att det där första ordet ska komma och vet att det kan komma när som helst, men när det väl kommer blir man så chockad att man undrar om det verkligen var det första ordet man hörde eller om det var inbillning. Alltså, både jag, Milla och Ruth hörde ju ett ”mamma”, jag är (nästan helt) säker. Men hon sa det bara en gång och har inte varit i närheten av att säga det fler gånger, så man får ju för sig att man bara inbillat sig alltihop.

Man kan ju tycka att om man lyckats pressa fram ett ”mamma” en gång så borde man kunna göra det fler gånger. Jag menar, har man lärt sig det en gång så borde det ju finnas där. Eller hade hon bara tur när det ploppade ut ett ”mamma”?

Om det nu var ”mamma” hon sa…

Men jo, det var det nog, jag är (nästan helt) säker.

***

Så klart att det är ”mamma” som blir första ordet. Det brukar det ju vara. Ändå lite oväntat, för det känns som hon varit närmare att säga ”pappa” innan, där hon typ sagt ”va va”. Fast ja, hon kan ju ha sagt ”pappa” innan, bara att vi inte hört det. Ja, så måste det vara.

***

Vad blir nästa ord, efter ”mamma” och ”pappa”?

Ruth, hoppas jag.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Annons