Konspiratoriska pappatankar om allt och ingenting.

Same procedure as last year…

Jo, nu har vi bokat upp dop för Ebba.

Om det var komplicerat? Inte alls, vi bokade samma kyrka, samma präst och anammar exakt samma upplägg som med Ruth. Same procedure as last year, alltså.

Varför rucka på något som fungerat innan? Det är lite av ett mantra för mig i övrigt, för har jag haft ett par bra skor som jag slitit ut så köper jag likadana, när jag hittat en favoriträtt på en restaurang så tar jag alltid samma mat, trivs jag i min frisyr så klipper jag (eller min frisör) den på samma sätt. Livet är för kort för att chansa, jag menar nya skor kan ju skava eller vara fula, när man väl är på restaurang så vill man inte riskera att få något som inte går att äta, och skulle frisören gå bananas så måste man ju sjukskriva sig en period framöver. Kritikerna menar att man kanske missar saker i livet om man inte testar nytt, men vad fasen, det man inte vet om har man inte ont av – och är man nöjd och glad med det man vet fungerar så är det bra så.

Ruths dop var en succé. Nu kör vi samma sak, så Ebbas dop kommer också bli en succé.

Känns tryggt.

Precis som favoriträtten på restaurangen.

***

Vi bjuder bara familjen på dopet men familjen har vuxit så mycket nu att det innebär att 19 (eller 20 om gammel-Ruth klarar komma) personer kommer trängas i vårt minimala hus. En kontrast mot Ruths dop då familjen var 15 personer (inklusive gammel-Ruth). Sedan dess har fyra barn och en man tillkommit.

***

Nja, en sak blir ju faktiskt nytt på Ebbas dop om man jämför med Ruths dop.

Namnet.

Det räcker gott och väl. Fler nya saker orkar jag inte med.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *