Jobb

Ambulans

Ja då har man åkt ambulans så, kanske inte första gången men iaf första som vuxen och mamma.

Idag när vi hämtade M på förskolan, berättade fröken att M och hennes kompis R hade ätit svamp!

”För en halv timme sen ungefär”, en svamp som var utanför staketet. Och för oss helt okänd, fick med oss en hem för att kunna googla. (fröknarna var lugna, ”då ett barn tidigare ätit svamp och då sa man på 1177 att om det var en liten bit eller tugga stor som en sockerbit var det helt ofarligt”)

Lite svårt för sån info, så när vi försök ta reda på sort, ringer jag 112 för att bli kopplad till giftinformation. Men eftersom det var upptaget och sos operatören inte ville riskera nått, skickade hon en ambulans. Så det fick vi åka, jag och m.

Inne på barnakuten får man tag på giftinfo och gör bedömning att det inte var någon fara.. 1: troligtvis ingen giftig svamp och/eller 2: liten svamp så om den var giftig borde det inte vara farligt, då kroppen kan ta hand om en sådan liten bit.

Jag vet inte riktigt hur jag ska hantera detta?

Pratat med M så klart, men hon fnissade bara på förskolan och sen verkade hon tycka att det hela var ganska festligt. !?

Åka ambulans och få en nalle.  Allvaret förstod hon ju inte, och det gör man kanske inte som 5 åring?

Men så kommer vi ju till ansvaret.. Och det blir ju förskolan. De sa också att det var ren tur att nn såg att de åt svamp. Ren tur?!

Varför ringer man inte? ska man inte se barnen? eller är de för mkt barn och för få lärare? är det där bristen ligger?

För bristande tillsynd är det. Och hade det varit på mitt jobb, hade jag eller mina kollegor skrivit avvikelse, föräldrar hade pratat med min chef och så vidare.

Skriver de egna avvikelser? Känner ju en oro för att lämna mitt barn. Sen kanske hon behöver straffas också, vet bara inte hur..

Usch vilken dag.

Nu ska jag sova och hoppas att M inte börjar kräkas..

 

 

Ute på tur

Mån och tis var jag och 4 st arbetskompisar till Uppsala för utbildning, inom nenonatalvård.

Uppsala är en av de största inom den typen av vård, Göteborg, Lund och Umeå är de andra. De har stora upptagningsområden och de tar emot de alldra minsta barnen, från vecka 22-23.

Vi hör till Uppsala regionen, så de bjöd in till utbildning. Karlstad tar emot bebisar från vecka 26 just nu. Och det är ganska mkt större än vecka 23 bebisar! En 24 har jag tagit emot. Bytte liten!

Kul att får möjlighet att åka. Vi ska dit igen nästanästa mån-tis. För två hel dagar till.

Men vad ovan man är att sitta på föreläsningar!!

Somnade flera gånger, fast det var intressant..

Fattar inte hur det gick till.

 

Inget jobb

Jag har inte jobbat på 100 år känns det som. jobbade fram till den 26 januari. Sen var jag ledig några dagar. På fredagen gick jag till jobbet och blev hem skickad, så jag skulle kurera mig inför helg jobb. Men det var  då jag blev sjuk.

Sen var jag hemma till i söndags. Alltså en vecka +. Jobbade söndag. Vabbade mån och tis. Och nu är jag ledig ons- tors.

IMG_0977Jobbar aldrig. Men att vara sjuk eller vabba är ju inte någon ”rolig” ledighet. Jag känner mig isolerad. Men idag ska jag iaf bege mig till Ikea med M. Bara för att komma ut. Och köpa lakan, en brist vara här hemma.

Man blir liksom extra trött av att vara inne. Hemma.

Hostan har ju hållit i sig så jag har inte orkat göra så mkt själv heller. Men nu tror jag att den börjar ge med sig, trodde ett tag att det skulle bli lunginflammation…

Det är lätt att bli dinosaurie

I torsdags var jag på utbildningsdag men jobbet, hela barn och ungdomsmedicin.

Vi hade först info från våra olika delar inom kliniken, sedan kom en docent och pratade om huvudvärk och ep.

De första sa att de önskade ny personal, eller YNGRE då de alla var i närheten pensionsålder. Men inom forskning verkar det inte finnas någon övre gräns.. inte heller så att man behöver forska om inom vissa ämnen. Jag är ju lite skeptiskt till källor som är 22 år gamla, tänkare att forskningen går framåt?

Iaf eftermiddagen var helt fantastisk, då fick vi lyssna på HG Storm, en barn psykolog. (Nu ser han ung ut men han var tydligen i närheten av pensionen..) Han  pratade om så mkt, svårt att åter ge något egentligen men lite fastnar ju i huvudet..

Han pratade om sin uppväxt, sina barn, sina yrkesbedrifter. Men även om internet grooming. Så sjukt många män (ja det är oftast de) som söker kontakt med flickor varje dygn, ca 3000. Mår lite illa av den infon. Att det kartlägger barnen, genom enkla frågor. ”Chatta i morgon?” Nej jag kan inte, ska spela bandy. ”Ok, är du duktig?” Ja vi vann cup förra året.  Då kan han veta att de spelade i en speciell cup, kanske finns bilder på nätet. Och sedan veta vart träningen är och så vidare. Vill man kartlägga någon så behöver man inte fråga om hem adressen direkt..

HG pratade om föräldrar som stressar sina barn så de inte kan leva i nuet. Utan hela tiden ”jagar” vad ska vi göra sen? Aldrig nöjd. Han tror på diagnoser men han tror också att de kan ”överanvändas”, tex hur hade det sett ut om Nils Ferlin fått diagnos och behandling? Hade han skrivit några dikter? Han skrattade lite åt nya diagnoser som kommer och att en del beror på miljön och inte på barnen.

Att det är hur vi gör i miljön som gör att vissa barn sätter sig emot, till exempel.

Det var iaf sjukt intressant och tänkvärt.