Har inte bloggat på länge, men ni är några stackare som läser då och då. Förlåt.

Har liksom inte haft lust efter missfallet.

Nu är det snart 2 månader sedan. (och ja det blev op, den 1 /4..) Tiden gå fort fast man inte har roligt.. Samtidigt som det känns som igår så känns det oxå som om det var en annan tid sedan?! Konstigt.

Försöker att inte tänka på det så mkt, går för det mesta ganska bra. Förutom veckan när jag har PMS och inväntar röda veckan.. Då känns det lite jobbigare.  Hoppas så klart att den inte ska komma.. Samtidigt som jag blir rädd.

Tråkigt att börja om så klart. Och oro för hur det ska gå. Allt på en gång. Men jag hoppas ju att det sa bli en ny graviditet och så småning om en bebis.

Under tiden. Försöker jag ”tänka på annat”.

Har tex börjat springa. Vi har ju ett löpband men nu har jag varit duktig och sprungit. Och jag tycker det är befriande. Kanske inte kul, men helt klart befriande. Tills jag lyckades springa mig till benhinneinflammation. Haft ont i en vecka  och inte sprungit sedan dess heller. VILA. Känns trist.

(Vill ju gå ner i vikt också och när jag precis funnit lusten, vill jag inte tappa den..)

I morgon är det Vårruset och jag hade tänkt mig springa 5 km, inte gjort det förr. Men nu vet jag inte. Har ont i benet..

Ska köpa kinestejp sedan. Hoppas tejpning hjälper..