Jag är så himla glad…jag har fått ett nytt jobb! Det har varit klart ett tag, skrev på papperen innan vi åkte till Åre men av olika anledningar har jag hållt det för mig själv fram till nu. Fick ett sms från min blivande chef igår och allt känns verkligen så bra! För mig är det väldigt viktigt med en bra chef och när jag träffade henne på första intervjun klickade vi med en gång. Intervjun kändes lättsam och ärlig vilket känns som ett bra första steg.
Så, vad är det nu jag ska göra? Jo det ska jag berätta…jag ska börja som Produktionsledare på LensWays marknadsavdelning. Så spännande, roligt, nervöst och pirrigt eftersom de inte haft den rollen tidigare. Jag i min roll ska bland annat styra upp arbetsprocesser och effektivisera hur vi i vårt team ska arbeta framåt gentemot de andra avdelningarna på LensWay. En utmaning för mig eftersom det alltid funnits processer klara på de jobb jag tidigare haft men också roligt eftersom jag kommer att kunna forma min roll ganska mycket själv.
Jag ser verkligen fram emot att börja jobba tillsammans med mina nya kollegor som alla känns superhärliga. Det var viktigt för mig, att komma till ett ställe som är prestigelöst, där man hjälps åt och där man har roligt på jobbet och så känns det på LensWay. Jag hoppas att min magkänsla har rätt, men det tror jag.
Nu ska jag dock vara ledig ett tag. Börjar inte mitt nya jobb förrän den 13 februari. Kände att jag ville passa på att vara ledig när tillfälle gavs så nu ska jag njuta till max av de två månader utan måsten som jag har framför mig. En bra början på 2017, långledig, ny lägenhet och nytt jobb. 🙂 Heja mig och heja livet!
Kram, J
Kommentera (22)
Häromdagen spelade ju jag in ett avsnitt till Allt för föräldrars podd. Ämnet jag och Maria tog upp var egentid som förälder. Ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat och som jag tror på stenhårt. I vårt samtal pratar vi om vad jag gör på min egentid, vad som händer med mig om jag inte får egentid och en massa mer. In och lyssna nu!
För att lyssna klickar du in dig på din podcastapp och söker på ”Allt för föräldrar”. Har du ingen app i mobilen men vill lyssna ändå kan du göra det direkt i din webbläsare genom att klicka HÄR. Hoppas du kommer att uppskatta min poddpremiär. 🙂
Kram, J
Kommentera (4)Idag den 16/12 är det 10 år sedan min pappa gick bort. Kan inte fatta att det redan gått 10 år samtidigt som det känns som att det var evigheter sedan som han var i livet. Så mycket har hänt på dessa år…jag har bytt jobb flera gånger, avslutat relationer och påbörjat nya. Jag har gift mig, och kanske det viktigaste…fått Noah. Åh, pappa skulle ha varit så stolt över honom. 🙂
Papi längst till höger och jag i vår vän Smulans knä…
Jag kommer aldrig glömma när jag kom hem till min syster för att hämta upp henne. Jag hade precis flyttat och vi skulle åka en sväng till Ikea. Det är inte min syster som öppnar utan min fasters man. Jag förstår direkt att något hänt men tror att det rör sig om min farfar. När Claudia säger att det är pappa förstår jag ingenting. Jag minns att jag gråter en massa och tänker på mamma, hur ska hon klara det här? Istället för en tur till Ikea blir det en tur upp till mamma för att samla hela familjen, minnas och sörja. Tiden efter blir ganska turbulent. Så som det blir när någon hastigt går bort. I början tänkte jag mycket på om han led och om han kändes sig ensam precis när han dog men tydligen var hjärtattacken så allvarlig och så kraftig så allt gick väldigt snabbt. Jag tröstar mig med att han förmodligen varken led eller hann tänka något.
Idag tänder jag ett ljus och skickar extra mycket tankar och kärlek till min papi. Tycker det är så otroligt sorgligt att han aldrig fick träffa sina barnbarn. Jag och syster pratade om det i morse. Vi vet båda att han skulle varit väldigt stolt över våra små. ❤ Barnen pratar ofta om Morfar Anders som bor i himlen så på ett eller annat sätt finns han ändå med oss. Och jag är övertygad om att han vakar över oss och att han går där bland molnen och känner sig mäkta stolt och glad över hur mitt och mina syskons liv blev.
Kram, J
Kommentera (14)Är det något jag har väldigt svårt för, något som jag verkligen ogillar så är det missunnsamhet och avundsjuka. Jag har varit ganska förskonad från det, att drabbas av personer som är missunsamma och avundsjuka. Visst har jag då och då fått kommentarer men jag har varit ganska bra på att låta det bara rinna av mig.
Fram tills igår när jag pratade med min mamma. Mamma får nämligen till och från höra saker från personer som knappt känner mig om både det enda och det andra. Saker som jag gör, saker som jag inte gör. Kommentarer om mitt utseende. Ja, det kan vara allt möjligt men gemensamt är att det så tydligt märks att allt detta grundar sig på missunnsamhet och avundsjuka och jag blir så himla trött på det. Så trött på att personer (de är inte många, men ack så irriterande) går på min mamma, säger saker som sårar henne istället för att gå på mig direkt. Fråga mig hur saker ligger till om du misstror mig eller upplever att jag är oärlig. Gå inte på min mamma för då blir jag riktigt arg!
Mamma brukar för det mesta vara ganska bra på att ignorera dessa kommentarer och påhopp men jag märker på henne att hon blir ledsen. Precis så som jag skulle bli om någon var dum och elak mot Noah. Ens barn är ju det finaste man har och om någon är elak mot dem så är det ju väldigt svårt att bara skaka av sig det. Jag blir verkligen arg och ledsen. Eller nä, just i detta fall blev jag faktiskt bara arg. Varför är vissa människor så taskiga? Varför kan de istället inte inspireras av och glädjas med andra människor istället för att klanka ner och lämna spydiga kommentarer? Och dessutom, göra det till min mamma istället för till mig. Inte ok! Om det nu är så provocerande att se det jag eller någon annan gör eller inte gör med våra liv, sluta följ mig på sociala medier och lägg din tid och energi på något som du mår bra av.
Vill poängtera att ni som följer mig här i bloggen och på Instagram, ni är fantastiska! Så mycket fina och positiva kommentarer jag får från er, det betyder massor. Som idag när jag var och tränade och en av mina läsare kommer fram till mig och säger att hon gillar och inspireras av min blogg. Blev så glad så att jag nästan började gråta. Det är sådana positiva händelser och kommentarer jag bär med mig. Tack till er! ❤️
Jag kände dock efter mitt samtal med min mami igår att jag var tvungen att säga ifrån till de få som inte vågar komma med sina anklagelser och kommentarer direkt till mig utan använder min mamma som någon sorts ventil för sin avundsjuka. Bråkar ni med min mamma, bråkar ni med mig. Och som sagt, jag tvingar er inte att följa mitt liv, det är helt frivilligt.
Kram, J
Kommentera (14)
Är helt fylld av positiv energi från gårdagens härliga dag. Fulltankad kan man säga. 🙂 Det blev verkligen en lyckad dag med mycket skratt och mycket prat. Och en massa god mat förstås. Herrejösses vad vi åt! 🙂 Trodde inte jag skulle få i mig någon middag efter tre fat med godsaker på Grand hotell men jo då, både varmrätt och efterrätt slank ner på Ari Rang. Grand Hotels Afternoon Tea kan verkligen rekommenderas om du vill lyxa till det någon gång.
Det var så roligt att träffa mina gamla kollegor på Åhléns. De är verkligen speciella för mig och jag kommer att sakna dem enormt mycket. Idag är min sista dag på Åhléns som anställd så från och med nu så får jag benämna dem som mina vänner. För så är det verkligen, de är mina vänner som jag värdesätter otroligt mycket. Vi har lovat varandra att vi ska fortsätta ses trots att vi längre inte jobbar tillsammans och vi har redan bokat in nästa date. I januari ses vi igen och jag ser redan fram emot det.
Direkt från Grand Hotel med en liten shoppingpaus var det dags för julmiddag med mina tjejer. Vu kom fram till att vi haft vår jultradition i 12 år nu. 12 år, det är länge. I början innan någon av oss fick barn sågs vi alltid hemma hos någon av oss men nu går vi alltid ut och äter. Det är enklast och lugnast så, och det är ju sen gammalt att enkelt oftast är bra. 🙂 Jag gillar verkligen maten på Ari Rang och tar alltid deras Bulgogi som jag älskar. Blev proppmätt men när grannbordet fick in sin dessert och en helt ljuvlig doft spred sig till vårt bord var det inte svårt att bestämma sig för att en dessert nog fick plats ändå, trots att magen egentligen var full. Friterade äpplen med glass och karamellsås…ja, du förstår ju att jag inte kunde motstå det och det var en väldans tur för oj så gott det var. Riktigt, riktigt bra efterrätt.
Vi bytte ju julklappar också. Det gör vi varje år. Vi köper en varsin julklapp, sätter en siffra på den och på en papperslapp. Sedan får man dra en lapp och siffran som står på lappen, den klappen får man. I år hade jag köpt en ekollonvas från Svenskt tenn. Har själv en sådan som jag är mycket förtjust i. Jag gör alltid så, köper något som jag själv vill ha. I paketet som jag fick låg jättefina små reflexer som jag ska fästa på min jacka och min handväska. Det är viktigt att lysa upp sig själv i vintermörkret.
Var helt slut när jag kom hem så hade tänkt att lägga mig tidigt. Rasmus hade dock tänkt annat så det slutade med att jag satt uppe en stund med honom och planerade inför flytten och vår lägenhet. Vi funderar på att kontakta en snickare som skulle kunna hjälpa oss med att platsbygga överskåp i köket, en garderob till hallen och eventuellt inredning till vårt förråd. Just det, ett matbord också. Vi har kollat runt lite på nätet men har du tips på ett företag som är duktig på ovan får du gärna tipsa mig.
Kram, J
Kommentera (4)