Månadsarkiv: februari 2015

Träning på känsla

Mitt möte med stressmonstret i höstas fick mig att tagga ned. Stressen har lämnat djupa spår men också fått mig att växa. Så säker och stark som jag numera är på mig själv har jag aldrig varit tidigare. Jag är fortfarande skör men samtidigt väldigt medveten. 

Min träning går till 80% på känsla. Vad vill jag träna? Givetvis inte optimalt för att göra en bra tid på mitt kommande Stockholm marathon men vet du, det struntar jag i! Jag får till 2-3 löppass per vecka, 4-5 yogapass (allt från 10-30 minuter av olika sort) och ett spinningpass. Jag har inte styrketränat ett ordentligt pass på ett par veckor nu men det kommer. Jag älskar ju att styrketräna! Imorgon kör jag mitt sedvanliga spinningpass och det ska bli så roligt! 4 Backar heter passet. Dagen efter blir det långpass. Får se om jag får sällskap?





Upp och ner: Yoga

Måste man göra yoga komplicerat med rent av akrobatiska övningar för att utvecklas?

Nej, givetvis inte. Inte om du frågar mig i alla fall. Själv är jag, i allra högsta grad, fortfarande en nybörjare inom yoga men lockas ändå av lite tuffare positioner som exempelvis huvud- och handstående. Varför? Framförallt för att utmana mig själv; vågar jag? Kan jag? Sen är det härligt att vara upp och ned. Det kräver också mycket kroppskontroll, bålstabilitet utöver styrka i axlarna. Jag har en bra bit kvar till handstående men övar, övar och övar.



Huvudstående börjar jag känna mig ganska bekväm med men håller mig nära väggen. 





Ledigt

Jag har nu semester resten av veckan. Superskönt att bara vara ledig. Inget speciellt inplanerat. Äldsta killen är på konfirmationsläger och jag och småkidsen är hemma. Maken jobbar. Jag föreslog gymmet imorgon bitti vilket barnen glatt tackade ja till. Jag springer intervaller och styrketränar sedan ett kort pass. De roar sig med de andra barnen på barnpassningen.

(null)

Träningsfyllda dagar

I fredags fick jag ihop en en halvmara på min transportlöpning hem från jobbet. Mestadels barmark men också ett par kilometer isgata. Tur att jag hade mina Icebug.

(null)

(null)
Långpassen är viktiga ingredienser för ett behagligt marathon. Numera kör jag ca 3 långpass motsvarande minst ett halvmarathon i månaden men det tar tid innan kroppen kan tillgodogöra sig sådan typ av träning så pass ofta. När jag började köra långpass (mer än 90 minuter löpning) körde jag ett pass per månad. Till en början är det vanligt att känna sig riktigt sliten, trött och öm efter ett sådant pass.

I lördags instruerade jag mitt spinningpass i vanlig ordning. Igår, söndag sprang jag 4-minutersintervaller här hemma på löpbandet. Jag kompletterade detta med ett par överkroppsövningar.

Min måndag började när klockan ringde 4:45 imorse. Klockan 6 satt jag åter på instruktörscykeln och klättrade tillsammans med ett gäng grymma deltagare upp i bergen med våra spinningcyklar. Min träningsmåndag avslutade jag med lugn, välbehövlig hathayoga.

Imorgon vilar jag. For sure.

(null)

Blivande idrottsstjärnor – #allaharendröm

Häromdagen fick jag en reklamfilm skickad till mig.

Jag blev glad när jag såg filmen. Det är underbart att se glöden som finns hos många redan i unga år. Glöden som får även unga att trots motgångar kämpa vidare då de älskar det de gör och bara vill ha mer, utvecklas vidare. I Sverige satsar vi förhållandevis lite resurser på att utveckla talanger om man jämför med andra länder. Talanger som ger oss bättre förutsättningar att vinna internationella medaljer. Det vill Svenska Medaljlotteriet ändra på med kampanjen #allaharendröm.

Lotteriet är ett digitalt lotteri där hela överskottet går till Sveriges Olympiska Kommitté, Svenska Skidförbundet och Svenska Segelförbundet. Visionen är att man skall förverkliga fler idrottsdrömmar. Många stora svenska idrottsstjärnor är med och stödjer det, exempelvis Charlotte Kalla och Sarah Sjöström.

Jag hoppas mina barn kommer att hitta en idrott de älskar. Det ger så mycket mer än bara träningen i sig.

Inlägget är ett samarbete med Svenska medaljlotteriet.