Dagen igår började som vilken dag som helst, nästan. Julius var ivrig och ville att kalaset skulle börja redan när han ätit frukost, Agnes lekte och jag ordnade tårta. Det var mysigt och jag kände att jag hade allt under kontroll, trots tidsbrist.
Kalaset blev lyckat, alla överlevde, mer om det sen. Men när jag var på väg därifrån fick jag ett samtal om att Agnes hade feber och ont i ena benet. Jag gick hem direkt, försökte få henne att belasta och gå men hon ville inte böja benet, klagade på ont i knät och vi tyckte att det var en aning svullet. Ringde sjukvårdsupplysningen med tanke på att febern kommit och gått i flera veckors tid och vi nyss avslutat en antibiotikakur. Vi fick order om att åka direkt. Från ett 6 års kalas till barnakuten. Där blev vi sittandes i många timmar och vi kom inte hem förrän sent i natt, eller tidigt i morse beroende på hur man ser det.
Nu är det bara att vänta tills läkaren ringer mig i morgon. Det ska göras en uppföljning och utredning nu på Agnes för att se vad det är som orsakar dom här njurbäckeninfektionerna. Så här kan vi inte fortsätta och det håller läkaren med om också.
Fortsättning följer…
KommenteraJulius en av hans kompisar ska ha kalas tillsammans och det blir pirattema. Vi mammor har planerat och handlat, fixat och donat. Igår var jag nere i lokalen och dukade så vi slipper göra allt idag, 40 (!!!) ballonger blåstes upp och hängdes senare på kvällen. Tyvärr sprack några medan jag höll på. Men vad gör det om hundra år, det är ingen av barnen som kommer veta något..schhh..
När Agnes somnade igår, innan lokalfixet, tog jag med mig Julius ut och spelade fotboll. En timmes spring och sen lördagsgodis hos mormor och morfar. Jag märker att jag behöver komma ner till gymmet igen, det här uppehållet har inte varit bra. Energin är inte på topp längre som den var när jag gick till gymmet om kvällarna och konditionen ska vi inte tala om. Katastrof!
Det finns tid att förlora, här kan jag inte sitta. Jag ska ge mig på pirattårtan och chokladbollar. Önska mig lycka till, det här kan sluta precis hur som helst.
KommenteraI vårt sovrum hänger något så fint, något jag väntat på ett tag nu, en dröm i cremevitt. Igår kom klänningen som kommer att bäras i september, då jag säger JA till världens finaste kille. Det är på riktigt, så otroligt sjukt! Det kommer att bli en smakfull liten tillställning med våra närmaste, ingen krav, vi ska bara ha kul! ♥
Jag är så glad att jag vill skrika högt, så hela världen hör! Det är en känsla utöver det vanliga och det finns inte mycket som kan mätas med den. Jag går gärna in i sovrummet en gång extra, bara för att få se den.
En liten smygtitt. Slutresultatet kommer i september. Den som väntar på något gott….
God Morgon!
Här hemma ritar barnen och jag bara slappar. Hur skönt med två barn som håller sams? Solen skiner och favoritlåtarna spelas på Spotify. Vi ska efter frukost ta oss ut till en park enligt barnens önskemål. En kaffe i solen skulle inte vara helt fel. Dom enda planerna vi, eller jag ska jag säga, har idag annars är att ordna inför morgondagens kalas som Julius och hans kompis har. Jag ska försöka mig på en pirattårta, håll era tummar för att jag lyckas, det är inte lika roligt att köpa en på Ica i morgon bitti, men det är vår sista utväg.
En god tallrik till kaffet för några dagar sedan. Jag tror att jag ska göra en repris under förmiddagen. Mums! Vi älskar vattenmelon och jordgubbar, det är något jag alltid försöker att ha hemma under sommaren. Speciellt vattenmelon.
Hur härligt är inte det?! Jag njuter av att få en helg ledigt ska jag tala om, jag är så trött mest hela tiden och det är saker att göra i stort sett varje minut av min vakna tid. Det är inte sunt, jag vet. Jag ska bättra mig snart, det är ju semester om en vecka.
Igår gjorde min kära M något jag velat göra väldigt länge. Han gjorde mig så glad att jag hoppade upp och ner i soffan, gick runt med ett leende på läpparna hela kvällen och bara var sådär jätteglad. Han köpte oss en ny säng! Det här är stort. Vi har haft samma säng ett bra tag nu och hur gärna vi än vill så har den på senare tid blivit för liten. Om drygt 50 dagar har vi en ny. Underbart! ♥ Jag längtar.
Eftersom jag är ensam med barnen ikväll så tänkte jag mysa till det ordentligt. Jag tänkte att dom skulle få vara vakna lite längre och mysa i soffan med popcorn, film och massa fluffiga täcken. Åh nu vill jag hem till mina busungar! Bilderna nedan är ifrån i förrgår då vi tog en tur ut på eftermiddagen/kvällen. Mysigt, men kallt!
