Helgen började ju bra, men vände ganska snabbt efter att vi kommit hem från gammelmorfar. Agnes blev mer gnällig med tiden och febern var ett faktum, hög feber dessutom. Jag börjar bli så trött på dom här sjukdomarna nu och funderar starkt på ett besök hos läkaren på måndag. Det funkar inte att va hemma varje vecka som det blivit nu.
Julius följde med sina kusiner hem och sover där i natt. Jag hoppas att det går bra, min stora lilla kille, det är så tomt utan honom. Hittills, tidigare gånger han sovit borta, har hemlängtan tagit över, men den här gången hoppas jag innerligt att han bara har kul. Jag längtar till i morgon då jag träffar honom igen.
Här hemma har vi ätit god middag. Mathias gjorde hemmagjorda hamburgare som var to die for och sen tog jag en promenad till godisbutiken i närheten. Jag borde inte, men får se till att träna hårt i morgon kväll istället. Man måste få unna sig godsaker.
Nu blir det film med Mathias.
KommenteraGod Morgon! Tänk att man kan bli så glad som jag blev i morse, över lite mjölk. Det gjorde hela min morgon att det fanns mjölk i kylen. Ni som läste om min morgondag igår förstår kanske varför. Idag fick jag både havregrynsgröt OCH kaffe. Lyxigt! Så nu är jag både glad och mätt i magen, dagen kan starta.
Idag tänkte jag ta med mig barnen till gammelmorfar en stund på förmiddagen. Det var så länge sen vi sågs eftersom vi var borta förra helgen. Efter det ska barnen få köpa sitt lördagsgodis. Vi har inte planerat mer för helgen, det är inte speciellt kul väder så eventuellt blir det en innesöndag med städning. Jag känner att jag inte hunnit med det jag vill under dom senaste veckorna. Tiden flyger fram och det är mycket att göra hela tiden. Jag är dessutom otroligt trött på kvällarna och somnar när barnen nattas. Då försvinner ju all tid där. Men jag ser det som att det är en period. Snart är det semester och då har vi all tid i världen på oss att vara tillsammans. ♥ Hela familjen.
Äntligen på väg hem från jobbet. Jag är så trött, det känns som om jag jobbat hur många timmar som helst. Den här dagen skulle jag behövt ligga i sängen, hela dagen lång. Det är inte min dag. Men nu är den på väg mot det bättre, jag får åka hem till min familj och starta fredagsmyset. Ikväll lyfter jag mig inte från soffan när jag satt mig. Jag har lovat barnen film och popcorn, det löftet tänker jag hålla.
Jag bjuder på några väl kloka ord till nästa gång vi hörs.
Jag har haft en sån där morgon då allt går åt pipan, jag menar verkligen allt. Det brukar oftast vara så när jag börjar sent har jag märkt, jag tror att jag har så mycket mer tid än jag egentligen har.
Vi vaknade strax efter 8 (!!!!) trots att jag hade ställt klockan. Det första jag springer på är min träningsväska som står packade, redo för gymmet. Jag hade helt glömt att jag lovade mig själv att gå iväg nu på morgonen för att jag inte gjorde det igår kväll. Jag kan inte skjuta upp sånt, det är livsfarligt för det är alltid något som kommer emellan. Men jag har nu lovat mig själv att ge mig ut i spåret i eftermiddag. Det är alltid något.
Jag gjorde i ordning en tallrik havregrynsgröt, men kom på att jag inte hade någon mjölk när den var klar. Försökte äta ändå, men det var omöjligt. Satte på en kanna kaffe, men det dricker jag ju inte svart. Ja, ni märker. Allt gick åt skogen för att jag inte hade huvudet med mig. Fel fel fel! Det börjar inte bra. Nu håller vi tummarna att min joureftermiddag inte blir lika tuff som dagens start.
Nu. Mot dagis och jobb!
Väskan får stå kvar till eftermiddagen. Inget fredagsmys utan en timme i spåret.
Killarna spelar, Agnes springer omkring och skriker efter sin napp (som vi gör allt för att ta bort) och jag halvligger i soffan som en strandad säl.
Det har varit en härlig dag. Vi har grillat korv med några av barnens kusiner. Dom har lekt fint tillsammans och vi har varit utomhus i sköna solen hela dagen. Superskönt att vi fick en sån här härlig dag när vi alla är lediga. Nu känner jag mig laddad inför morgondagens jobb och ännu mer laddad inför kvällens träningspass med Helena. Jag har gett mig tusan på att orka mer än 2 km. Finns viljan ska det nog gå bra.
