Plötsligt älskar han böcker. Vill läsa hela tiden och många böcker efter varandra. Så roligt!!!
Jag är så glad över att ha ett barn att läsa för. Jag har saknat det även om jag tror att det är mitt fel att han inte varit så intresserad. Precis som jag slutade sjunga när Saga dog så slutade jag läsa. Det var något jag gjorde med henne. Milo var för liten för att ta till sig böckerna då men han var förstås med. Sen fick de ligga. Alla älskade böckerna som, trots Sagas kärlek tlll dem, har många bitmärken på sig. De var ofta närmast och fick ta emot hennes frustration.
Nu läser vi dem pärm till pärm, jag och Milo. Vi fnissar och skrattar åt Alfons som ropar på paappaaaaa, vi ser hur Ingrid och Ivar gör kalas och i Milos alldeles egna Halvan-bok lär vi oss om hur sopgubbar jobbar och sopbilen åker runt. Ikväll har jag läste över tio böcker. Flera Alfons, några Ingrid och Ivar, pippi och Halvan.
Kan förstå känslan <3