VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Demonerna om natten 

Det kramar om i hjärtat och inte på det där sköna sättet. Smärtsamt som om något håller fast det så det inte kan slå. Luften i lungorna tar slut och kroppen blir blöt av svett. Jag kippar efter luft och vet inte om jag är vaken eller sover. Allt i kroppen känns så… Smärtsamt. Saknad, sorg och någon oförklarlig känsla av besvikelse. Varje natt. 

Dagarna är mer fridfulla. Den vakna tiden kan jag andas. När jag är sysselsatt mår jag till och med bra. Kanske inte lycklig. Kanske aldrig mer så lycklig som jag varit. Vi lärde oss leva efter Nova, lärde oss vara lyckliga. Helgen som var Sagas sista var vår första i riktig glädje och energi, fylld av planer och lust. Assistansen hade gett utrymme för oss att leva. Så kort tid fick vi att leva. Så kort tid av återhämtning innan allt rycktes under våra fötter igen. Drygt 10 månader efter Sagas död har gått och jag kan skratta och jag klarar vardagen men jag är inte lycklig. Inte i hjärtat. Det märks på nätterna. 


Kommentarer


  1. Helena 2017/03/06 on 21:33 Svara

    Så gripande, hjärtskärande och innerligt-önskar att kunna finnas för dig och er – all kärlek❤?⭐️ Kramar om

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

För att få de senaste uppdateringarna