VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK

Sömnen 

Ett uttjatat tema på denna blogg men den påverkar så mycket. Med tjejerna sov vi bara några ynka timmar per natt under perioder som varade i månader. Det är avlägset. Förstår inte alls att vi höll ihop som vi gjorde. Imponerad av oss. 

Nu. Bara ett barn. En glad tvååring som sover i egen säng sen en tid tillbaka. Han vill det själv. Stolt. På kvällen somnar han i regel mellan 19-20, oftast åt det senare. Vaknar av sig själv på morgonen ca 07. Är han vaken senare sover han oftast lite längre på morgonen. Det är på morgonen han har sin bästa sömnperiod. Varit så sen han föddes. Helgerna sover han ytterst sällan på dagen och det gör ingen påverkan alls på kväll och natt. På förskolan får han sova max en timme. 

Gör vi något fel? 

Våra nätter har sen han föddes inneburit flera uppvaknande, äta på natten, gnäll och ibland bara pigg. Barn är olika och han har ändå alltid varit ljusår ifrån sina systrar sömn. Sen han började sova i egen säng är det färre uppvaknande. Han tycks ha blivit störd av oss tidigare. När han vaknar frågar vi givetvis om han vill komma till vår säng men oftast vill han inte det. Ibland vill han bli kliad på ryggen, ha snutten och Doddo (självmant slutat med napp efter halsflussen). Han har lite ansträngd andning när han andas och vid minsta förkylning blir det tvärstopp vilket han får fullkomligt panik över och vaknar med gallskriker men somnar oftast om när näsan är rensad. Ibland gnäller han högt i sömnen utan att riktigt vakna eller bry sig om oss. Tidigare gick vi alltid in till honom direkt men lärt oss nu att han låter mycket i sömnen och inte vill bli störd om han inte vaknat. Det finns nätter han vrålar i en timme utan att vi förstår vad han vill och behöver. Otroligt frustrerande för oss alla tre. 

Jag och A försöker ta varannan natt och det fungerar så bra det kan. Tålamod och kraft finns bättre då. I natt är Andreas natt men han väckte mig 03 och sa att han och Milo varit vakna i tre timmar. Jag kom upp till en pigg och glad kille. Något täppt i näsan men annars är han som om klockan skulle vara tre på dagen. Allt är nedsläckt. Han har sin Ipad nu men vi drar oss för att ta fram den nattetid. Vi låtsas sova, kliar rygg, pratar tyst, sjunger vaggsång. Tillslut kapitulerar vi av trötthet och han får Ipad och drömmarnas trädgård som han brukar se ett avsnitt på kvällen ibland. Nu har jag kapitulerat igen. Han för sköta Youtube själv bara han är still och inte tänder lamporna, allt för att själv få lite vila. Nu skriver jag denna blogg men jag brukar inte ta fram telefonen utan även själv visa att det är natt och på natten gör man ingenting annat än sover. 

Vad gör vi för fel?

Varför sover inte vår pojke? 

Hur får vi honom att sova? 

Vi har haft tvillingar med epilepsi och mindre sömnbehov. Vi är drillade att hantera minimalt med sömn men det är slitit och det känns i kroppen att det är många år med kaossömn. 

04.50 somnade han och sov hela 30 minuter ….

Dagtid är han bara älskvärd


Kommentarer


  1. Åsa 2017/02/21 on 13:30 Svara

    Be om en remiss till öron näsa hals, förstorade körtlar bakom näsan kan ge orolig sömn nattetid. Vissa barn har för lite sömnhormon av olika orsaker, ibland kan man behöva ge melatonin för att få till en bra sömnrutin. Alla i familjen måste ju orka på dagen också!

    • flersamhet 2017/02/22 on 08:32 Svara

      Vi har pratat om ÖNH sen han var riktigt liten men liksom inte tagit tag i det ändå. Ska göra det. Tack!!

  2. Annica Wallberg 2017/02/21 on 14:58 Svara

    Hej familjen! Har följt er ett tag via blogg ❤ Är granne med Kusin-Lina ?. Jag brukar sällan kommentera då jag mest inte vill tränga mig på, men detta känns så igen, såna här nätter. Våran äldsta dotter, sov exakt som eran son, från nyfödd till hon var 3 år. Fick häftiga uppvaknanden av att hon nån sekund inte fick luft.Vaknade ofta, svårt att komma till ro. Kändes inte trött på natten eller att hon behövde mindre sömn än vi väntade oss. Vi reagerade sen start på halsinfektion som såg ut som halsfluss i symtom men sällan var det. Andades med öppen mun jämt, snarkningar, snorig JÄMT, och sökte öron-näsa-hals som efter remiss ville operera bort tonsiller/körteln i näsan. Det var trångt som attans i halsen. Hennes sömn blev inte mer sammanhängande på en gång, men hon sov bättre/djupare under längre stunder. Uppvaknandet blev inte panik och så småningom lärde hon om kroppen att faktiskt sova på natten. Håller tummarna för er och eran sömn!

    • flersamhet 2017/02/22 on 08:36 Svara

      Det låter verkligen som att er dotter och vår son har samma-lika. Identiskt! TAck för att du tog dig tid att kommentera. (och med vänliga kommentarer kan man aldrig störa! <3)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

För att få de senaste uppdateringarna