Energin är bortblåst men vi försöker busa, spexa och leka så mycket vi orkar. Milo fick rejäl febertopp lördag kväll/natt och igår hostade han fram till midnatt men tillslut somnade vi båda av ren utmattning tror jag. Höst och förskolebaciller, det hör till. Igår var han hemma från förskolan men idag fick han gå. En trött kille hämtades 15.00, han undrade var pappan var. Tjejerna var så mammiga. Milo har hela tiden varit båda men kanske har vi delat mer exakt på vår tid med honom. Just nu känns han till och med mer pappig än mammig, ovant för mig.
Men när pappan begraver sig i skolböcker eller är iväg på egna upptåg busar vi som vi gjorde när Saga levde, med girafföron på!! 😀
Fast när pappan kommer hem mycket tidigare än väntat blir vi båda glada…
Hoppas lilleman kryar på sig snart.