Vaccin

Om skillnaden mellan tvång och villkor

I tisdags skrev två Liberaler en debattartikel i Dagens Samhälle där de uttrycker att de vill undersöka om man kan kräva att barn ska vaccineras för att få gå på förskola. (Något jag berört tidigare, här och här.) Artikeln ledde förstås genast till debatt, och ett av de motargument som fått fart i kommentarsfälten är att detta skulle innebära tvångsvaccinering. Det är väldigt spännande.

Den svenska hälso- och sjukvårdslagen, under vilken vaccination faller, bygger på frivillighet. Du har rätt att tacka nej till sjukvård, med vissa specifika undantag. Detta ska förstås fortsätta gälla.

De undantag som finns, där det faktiskt handlar om tvång, är dels psykiatrisk tvångsvård. Där kan patienten inte neka vård. Sjukvården får tvinga patienten till vård och behandling, vilket inkluderar sådant som läkemedelsbehandling. Liknande gäller med smittskyddslagen, var syfte är att tillgodose befolkningens behov av skydd mot smittsamma sjukdomar. Den medger exempelvis att en patient isoleras om hen inte frivilligt går med på smittspridningsbegränsande åtgärder. Två av de sjukdomar som det finns vaccin emot och som ingår i vaccinationsprogrammet för barn är klassade som allmänfarliga, och kan leda till tvångsåtgärder enligt smittskyddslagen (polio och difteri). Drabbas ditt ovaccinerade barn av någon av de sjukdomarna kan alltså tvång helt klart aktualiseras!

Men det som nu föreslås att utredas, nämligen möjligheten att neka ovaccinerade barn* rätt till förskola, kan inte på något sätt kallas för en tvångsåtgärd. Däremot är det något så simpelt som ett val som ger konsekvenser, i likhet med det mesta annat i livet. Föräldrar kan välja att vara hemma med sina barn i fem år – konsekvensen blir dock att de inte får föräldrapenning för alla fem åren. Men det är inte det samma som att föräldrarna tvingas att arbeta. Regelverket kan möjligen uppfattas som ett tvång, men så länge det finns alternativ – vara hemma utan ekonomisk ersättning – är det inte tal om tvång.

I det här fallet handlar det dessutom om ett beslut som inte bara rör dig själv. När du beslutar att neka ditt barn vaccinationer, utsätter du inte bara ditt eget barn för en risk, utan också andra människor i er omgivning. Idag är det ett val som föräldrar kan göra med hyfsat stor trygghet. På de flesta håll i landet är vaccinationsnivåerna så höga att ovaccinerade kan förlita sig på flockimmuniteten – något som är helt avgörande för individer som av medicinska skäl inte kan eller bör vaccineras. Men på sina håll, bland annat i den del av Stockholm där tio fall av mässling nu är konstaterade, ligger vaccinationsnivån betydligt under riksgenomsnittet, och under den gräns som krävs för att upprätthålla flockimmuniteten.

Att de som väljer att stå utanför vaccinationssystemet, och som väljer att bidra till minskad trygghet inte bara för sitt eget barn utan för hela samhället, får ta vissa konsekvenser för det ser jag inte som det minsta orimligt. Vill du inte vaccinera? Fine, du behöver inte, men då får du också ta konsekvenserna av ditt val. Min gissning är att det då ganska snart kommer startas alternativa förskolor för ovaccinerade barn. Åtminstone i storstadsområden, som på Södermalm i Stockholm, där vaccinationsnivåerna enligt uppgift är låga. Ytterligare alternativ är att ha sitt barn hos dagmamma eller privat nanny/barnvakt/äldre släkting.

Så nej. Att kräva vaccin för att barn ska ha rätt till förskola är inte att tvinga någon. Det är att villkora en otrolig förmån, i syfte att minska risken för att potentiellt dödliga sjukdomar ska spridas på nytt, när vi med mycket enkla medel kan undvika det.

Jag har mycket svårt att se det problematiska i ett sådant agerande.

/ Thérèse

* Självfallet ska barn som av medicinska skäl inte kan eller bör vaccineras undantas kravet

Inget barnbidrag och ingen förskoleplats utan vaccin

För tre månader sedan skrev jag ett långt blogginlägg där jag menar att det är ett privilegium att vara emot vaccin. Idag är det blogginlägget mer aktuellt än någonsin. De senaste dagarna har media rapporterat om sju fall av mässlingen i norra Stockholm; två vuxna och fem barn. Idag rapporterades även om en hotande mässlingsepidemi i Texas, USA. I Europa har antalen fall av mässlingen femdubblats mellan åren 2007 och 2013, och över hela jorden var det över 130 000 personer som dog i mässlingen år 2015. Mässlingen är dessutom extremt smittsamt, runt 90% av de som utsätts för smittan och inte har något skydd, utvecklar sjukdomen. I Sverige ges första dosen av det kombinerade mässlingsvaccinet  när barnet är 18 månader. Dessförinnan har barnet ett visst skydd från moder, om hen har ammats, men är mer utsatt än vaccinerade individer. Dessutom finns personer som av hälsoskäl inte kan vaccineras, som är helt beroende av att resterande befolkningen vaccinerar sig.

Ändå finns det föräldrar som ”tycker” att vaccin är dåligt. Som ”tycker” att de inte vill utsätta sina barn för det obehag en vaccinationsspruta innebär. Som ”tycker” att de vet bättre än alla världens forskare, läkare och vetenskapspersoner som med stor övertygelse visat att vaccin är enda sättet att hindra spridningen av sjukdomen. Människor som ”tycker” att vaccinet bara är en stor konspiration som måste bekämpas. Som ”tycker” att vaccin orsakar autism, och därigenom bidrar till vidrig funkofobi.

Australiensiska föräldrar som inte vaccinerar sina barn förlorar ett årligt bidrag om ungefär 100 000 kronor. I andra länder nekas barn att gå i förskola eller skola om de inte är vaccinerade, det gäller bland annat statliga skolor i USA. Kör på, tycker jag. Staten kan inte bara stå och se på när den vansinniga antivaccinrörelsen breder ut sig. Att vaccinera sig är en solidarisk handling och en direkt skyldighet om du frågar mig, men vill man inte gå så långt som att lagstifta om vaccin är det här en ypperlig mellanväg. Neka ovaccinerade barn en plats i förskola och skola, och stryk barnbidraget – eller varför inte föräldrapenningen – till föräldrar som väljer bort att vaccinera sina barn. Förhoppningsvis kan det få en och annan vaccinmotståndare att tänka om.

/ Thérèse

I media:
Aftonbladet
DN

Att vara emot vaccin är ett privilegium

Varning! Det här inlägget kritiserar vaccinationsmotstånd. Om du valt bort vaccin kan du komma att känna dig anklagad eller illa berörd. Läs på egen risk. Utgångspunkten är denna:

Att vara emot vaccinering är ett privilegium.
En lyxföreteelse som många människor aldrig kan dra nytta av. 

Jag har bara varit gravid i ett knappt halvår men har redan läst fler vaccinationstrådar i sociala medier än jag kan räkna. Inte så konstigt med tanke på att vi är på väg in i en influensasäsong, där gravida kvinnor rekommenderas att vaccinera sig. Jag brukar försöka ha hög tolerans mot oliktänkande. Jag tycker om att förstå hur andra människor tänker, hur de värderar olika situationer och kommer fram till sina beslut. Det gör det ofta lättare för mig att förstå mina medmänniskor, och jag upplever att det förstärker både min empatiska och sympatiska förmåga. Men när det gäller vaccinationsfrågan är det som att alla mina vanliga strategier åker ut genom fönstret. Delvis beroende på att de argument jag hör mot vaccin är så luddiga och ovetenskapliga, att de ändå inte ökar min förståelse. Snarare tvärt om.

I vanliga fall lägger jag mig inte i hur folk uppfostrar eller tar hand om sina barn. Visst kan en ha åsikter, på samma sätt som en kan tycka att en tavla eller ett klädesplagg är snyggt eller opraktiskt eller konstigt, men det är liksom inte min sak. Jag är övertygad om att alla föräldrar vill sitt barns bästa, men vad det är och hur man når dit ser olika ut. Inget konstigt med det.

När det gäller vaccin tillkommer dock en komponent som ställer frågan på sin spets. Det handlar nämligen inte längre bara om en förälder och hens barn. Att vaccinera eller inte är ett beslut som rör alla föräldrar, alla barn, alla äldre, sjuka och gravida. Vaccinationens effektivitet bygger på solidaritet, och i Sverige har vi det så gott ställt att det är möjligt att låta bli att vaccinera. Här kan du plocka russinen ur kakan och skippa solidariteten. 97-98 procent av alla tvååringar vaccineras enligt det allmänna programmet. Det är tillräckligt för att ge ett gott skydd även för de barn som inte vaccineras. De ovaccinerade kan helt enkelt åka snålskjuts på resten av befolkningen, och känna sig hyfsat trygga ändå. De flesta sjukdomar vi vaccinerar mot är ju utrotade i Sverige.

Men det finns förstås en gräns. För att vaccin ska ha effekt krävs att mellan 75 och 90 procent av befolkningen vaccineras (bland annat beroende på hur smittsam den aktuella sjukdomen är). Det innebär att om allt för många låter bli att vaccinera sina barn, så minskas skyddet för resten av invånarna. Epidemier kan bryta ut i områden där många är ovaccinerade, och då kan spridningen snabbt ta fart.

I en tid då vi reser världen över och människor flyttar mellan olika länder, går det inte att tänka att om en sjukdom är utrotad här så är det onödigt med vaccin. Ett exempel gäller mässlingen: på bara sex år (2007-2013) nästan femdubblades antalet fall i Europa, vilket kopplas till det faktum att allt fler föräldrar väljer bort att vaccinera sina barn. I Sverige har det förekommit mässlingsutbrott i Järna, ett område där vaccinkritiska antroposoferna har starkt fäste. Där är 88 procent vaccinerade mot mässlingen, jämfört med riksgenomsnittet på en bra bit över 95 procent. Den skillnaden räcker för ett lokalt utbrott. Det saknas behandling mot mässling och sjukdomen kan i värsta fall leda till allvarliga komplikationer som utvecklingsstörning, koncentrations- och rörelsesvårigheter samt död. Varje år dör 122 000 barn i världen i mässlingen. En sjukdom de aldrig hade behövt drabbas av.

Att avstå från vaccination är bara något man bara kan göra som privilegierad. Att avstå från vaccination blir ett alternativ först när livshanken känns så säkrad, och den aktuella sjukdomen så avlägsen, att det kan kännas tryggare att välja bort vaccinet. Det gäller oss i Sverige. Det gäller stora delar av Europa och Nordamerika och andra välbärgade områden. Men det gäller inte alla. Runt 20 miljoner barn i världen får inte ta del av grundvaccin, och varje år dör 1,5 miljoner barn i sjukdomar som det finns vaccin mot. 1,5 miljoner. Förklaringen till att 20 miljoner barn inte får ta del av grundvaccinet är inte att deras föräldrar nekar det av rädsla för att barnet ska drabbas av autism eller få kvicksilver i sig eller inte få möjlighet att utveckla sitt immunförsvar på egen hand. Nej. Att 20 miljoner barn inte får tillgång till vaccin handlar om fattigdom, krig, naturkatastrofer och dålig infrastruktur. Sådant som är främmande för många av oss i Sverige.

Jag inser att den här texten anklagar er föräldrar som kanske läser det här och har valt bort vaccin för era barn. Jag är verkligen ledsen för det. Jag önskar att det fanns en gyllene medelväg, att det gick att säga ”nåja, det är upp till var och en hur de vill göra”. Men det är ju inte riktigt sant. Ditt beslut påverkar inte bara dig och din familj, utan alla runt omkring er.

Det finns de som förespråkar obligatorisk vaccination. I Australien är det ett krav att vaccinera sina barn för att få vissa ekonomiska bidrag (motsvarande barnbidrag, förstår jag det som) på 100 000 kronor per barn och år. Det finns länder där vaccination är ett krav för att du ska få gå i förskola, skola eller liknande. Den typen av agerande kan jag förstå. Ett strikt obligatorium däremot är jag inte någon förespråkare av, eftersom jag värderar rätten till skydd mot påtvingade kroppsliga ingrepp högre. Så nej. Jag vill inte tvinga dig och ditt barn till vaccin. Och jag vet att du låter bli vaccinet för att du tror att det är bäst för ditt barn. Det hedrar dig. Jag betvivlar inte din kärlek eller din omsorg till ditt barn. Men jag önskar att du skulle se att världen rymmer fler barn än ditt, och för deras skull är det bäst att vaccinera. För alla barn som dör i sjukdomar som ditt barn skyddas mot, tack vare att mitt och andras barn vaccinerar sig.

Jag önskar att du skulle välja vaccin, för alla barn som inte har lyxen att välja.

/ Thérèse

Källor i urval:
UNICEF om vaccination ur ett globalt perspektiv
Folkhälsomyndigheten om det svenska vaccinationsprogrammet
Statistik om vaccination av svenska tvååringar
SvD om mässlingsutbrott i Järna
DN om det villkorade barnbidraget i Australien