Hjärtis i magen blev en Alice i famnen. En blogg om barn och föräldraskap, graviditet och feminism. Längst ner på sidan hittar du kategorier och bloggens arkiv – leta gärna upp gamla inlägg där!

Annons

Bo med barn

Idag blir Alice två månader. Tiden är verkligen vidunderlig, det är bara sextio dagar, och ändå känns det som att hon alltid varit här. Men det här inlägget ska inte handla om det, utan om att bo med bebis eller barn.

Vi bor sedan ett par år tillbaka i en fantastisk lägenhet från förra sekelskiftet i centrala Mjölby och trivs helt förträffligt. hem2Den är stor (129 kvm), har högt i tak, underbara fönster, bra standard, hiss i det vackra trapphuset, den bästa av hyresvärdar, och så vidare. Men den har ett stort problem: av de tre rummen finns bara ett sovrum, eftersom vi både har vardagsrum och matsal.

Ännu så länge är det inget problem. Alice sover i sitt babynest mellan oss i sängen, och har dessutom en spjälsäng i vårt sovrum. Lekutrymme finns det gott om, så det handlar främst om möjligheten att ha ett eget rum till henne. Och i någon mån också om att ha ett gästrum, som det är nu är det svårt att ha övernattande gäster.

hem3Ni erfarna föräldrar, hur länge är det rimligt att tänka sig att barnet sover i samma sovrum som föräldrarna? Jag inser att det finns stora individuella variationer, men mellan tummen och pekfingret? Och hur länge kan barnet sova i en spjälsäng?

Vi letar annat boende men får nog erkänna att det är lätt att känna sig lite kräsen när en bott så här … Ännu så länge finns inte möjligheten att köpa eget, men det är målet på sikt. Frågan är mest om vi kommer behöva ”mellanlanda” i ett annat boende med tanke på Alice. Vi räknar med att kunna bo här åtminstone ett år till, kanske ett och ett halvt. Låter det rimligt? Hur har ni andra gjort som delat sovrum med barn, har ni några tips?

hem5

hem4

hem1

/ Thérèse

2 reaktioner på ”Bo med barn

  1. Vi räknar med, av erfarenhet, att Liva kommer att sova i spjälsängen i 2-3 år. Ena sidan går att ta bort och göra till vanlig säng. Blixten och Wilje har redan eget rum, dom delar, men är mest där för lek. De har inget behov av eget rum och Blixten är ju då 4,5 år gammal… Går jag på kompisens unge är det runt 6-års ålder ett eget rum (ffa om syskon finns) verkligen behövs för att få vara ifred. Jag delade i 10 år med min bror så………. Variationen är stor.

    JAG behöver däremot deras rum pga blir irriterad på alla prylar.

    Men nej. Ni behöver inte stressa ur ert boende än för Alices skull ☺️ Hon kan säkerligen med glädje dela rum med er i många många år och hon lär rymmas i spjälsängen iaf tre av dessa. Frågan är utöver det vad ni önskar ang privatliv och sova själva osv osv, sånt vi (Kim och jag) inte känner behov av.

  2. Och just. Det är ganska vanligt att barn sover med föräldrarna hela eller delar av natten upp till 10-11 års ålder.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Annons