adhd & autism

Annons

GRATTIS Joshua 8 år

wpid-wp-1466111141239

Idag fyller du hela 8 år. Mamma älskar dig verkligen från månen och tillbaka. Redan från födseln har vi haft en ordentlig resa. När du föddes höll jag på att dö på grund av en stor blodförlust och jag bröt dessutom svanskotan. Du var så stor när du kom till världen, innan ens beräknat datum. Klockan 08:51 tittade du ut med dina 57 cm och 4625 gram. Som 2 veckor gammal blev du opererad för magmunnen och som närmare 2 år gammal blev du opererad ytterligare. Och sen hela din resa med dina diagnoser jag fick kämpa mig fram för och sen skolan där du blir mobbad av dina klasskamrater och andra dumma personer.

Läs gärna min förlossningsberättelse med Joshua.

Grattis min älskade prins. Jag kommer aldrig att sluta kämpa för dig!

DSC_7057 270 20140724_180252 omslagsbild-212x300

Annons

Joshua hjälper till att städa ❤

11330804_368095096732728_645134647_n

Vad duktig Joshua är som hjälper mig att städa. Just nu dammsuger han av köket, hallen och badrummet och har precis torkat av köksbordet ❤ Han har även plockat i sitt rum (som han för övrigt med sin bror städade igår) och så har han plockat undan i Alyssas lekhörna. Han vilar lite emellan också, som han så nu la han sig på soffan och utbrast;  ”åh så skönt att få vila lite”.

Och vad gör jag då. Jo, jag har rensat och plockat i köket och vardagsrummet. Fixat med diskmaskinen och tvätt samt diskat manuellt. Jag har även sorterat avfall, brev och reklam samt tidningar etc.

Behöver verkligen rensa på prylar här hemma, lite som ska ner till landet och så en del som ska skänkas. Har en hög i köket som min svägerska ska ha så jalla nu Cissi, haha 😉

– Och medan jag skriver detta så börjar Joshua att dammsuga i vardagsrummet och jag ska pallra mig till köket för att förbereda kvällens middag och fortsätta plocka undan.

Hörs sen!

Annons
Annons

Kämpar för mitt barn

Det här är Joshua, snart 8 år. Han har adhd och autism. Nu börjar bråket med skolan på allvar. Joshua blir nämligen mobbad. Det är en trio i klassen som är på honom jämt. Joshua kan ligga i han också, men att få utstå psykisk och fysisk misshandel är alltifrån okej. Har varit på skolan om detta sen han började i ettan i höstas. Men det händer inget. 

Nu i veckan så var det denna trio som kastade spadar i hans ansikte och sa en hel del valda ord som inte passar sig. Allt såg hans storebror Zacharias, som också noterade att fritidspersonalen som stod bredvid inte gjorde något åt saken. Det slutade med att storebror gick hem med lillebror och då fortsätter ena barnet att kasta spadar efter Joshua. Då är Zacharias skapligt arg.

Mitt i hela tumultet så ringer Zacharias till mig. Jag sitter dock på möte med psykologen på Habiliteringscenter – där vi i rådande stund diskuterar Joshua och hans vantrivsel i skolan där han blir mobbad. Jag ser inte samtalet, men får snart ett sms där storebror berättar hur hans bror har blivit kastad med spadar i ansiktet och kallad för allt möjligt – av denna trio.

Jag kommer snart hem och blir alldeles förfärad av vad som skett. Joshua som har dels autism, brukar inte visa känslor i första taget. När jag kliver innanför dörren så kommer han emot mig, helt ihopsjunken i kroppen. Hela hans kroppsspråk talar för att han är ledsen. Hans ögon är söndersprängda av gråt. Och så säger han…

”Mamma, jag vill inte gå i den där skolan, de mobbar mig. De mobbar mig varje dag. Jag mår inte bra.”

– Och barn med diagnos inom autismspektrum löper större risk för att hamna i depression och begå självmord.

Joshua har blivit mobbad hela årskurs 1 och jag har varit på skolan om detta vid flera tillfällen. Åtgärder sägs ha påbörjas, föräldrarna till mobbarna ska ha kontaktats, men ändå blir Joshua fortsatt mobbad. Jag sätter mig ned å skriver ett långt mejl som jag sänder till klassföreståndare och samtliga rektorer. Mot slutet av mejlet så skriver jag att jag ska ta kontakt med Skolverket och Barn- och elevombudet. 

– Då blev det rappa takter.

Annons

Mobbingen fortsätter…

Har inte uppdaterat om läget på ett tag. Mobbingen av Joshua i skolan fortsätter. Idag har Zacharias bevittnat hur 3 barn har kastat spadar i Joshuas ansikte och kallat honom så fina saker som bland annat ”hor-knull”, ”bitch”, ”fuck you” och knull-hora”. 

– Enligt bröderna gjorde personalen ingenting. Och då är Zacharias 11 år och jag tar honom på orden.

Har varit på skolan om detta från start men det händer ingenting, särskilt inte när det är samma barn som fortsätter det hela. Även andra barn också många gånger, men just denna trio är värst. 

Har precis skrivit ett långt mejl som jag har skickat till samtliga rektorer om tre och även klassföreståndaren. 

Det är så jävla mycket hela tiden, är så ledsen… Det där mötet jag precis var på, då försöker Zacharias att nå mig och skickar ett långt sms om vad som hänt sin bror. Precis då diskuterar jag och psykologen läget med Joshua i skolan, mobbingen och allt det där… Tragikomiskt va?

Suck…