Min lilla prinsessa blir i veckan hela 2 månader. Det är så härligt att vara med i detta. 💕 Det är så svårt att fota henne nuförtiden när hon är vaken eftersom hon är så sprattlig av sig och social som människa 🙂
Idag är jag själv här hemma. Eller nej, inte helt själv. Min svärmor är här. Min svank är totalt körd. Det kom i smärtväg 4 veckor efter förlossningen. Det är min bål som är nästan helt utplånad (jag var ju hos sjukgymnasten förra veckan). Alltså, det är illa. Det är mer också, orkar inte riktigt dra upp det här än, men det ser inte bra ut för fem öre…
Och nu som mammaledig är jag väldigt låst till hemmet då jag har huvudansvaret för alla barnen. Det sinkar mig tidsmässigt för att få tiden att träna. Det är nämligen så att Joshua både börjar och slutar senare och det är för hans egna skull. Inget med dispens att göra, inte så långdraget. Men det är jag som blir lidande i slutändan tyvärr. Jag kan inte börja hårt utan måste ta det väldigt varsamt, inte ens mjukt kan jag börja liksom – så illa är det.
Zacharias slutar tidigare än Joshua och så har jag alla matningar. Och när jag ska ut så tar det tid på grund av att jag måste anpassa hela min kropp efter smärtorna. Och promenaderna blir rena rama styrketräningspassen för denna klena kropp. Jag måste vila emellan, men den tiden finns inte riktigt då matningen kommer mellan och så promenaderna. Så säg inte att tiden finns…Det är så många faktorer som spelar in, glöm inte bvc och så. Sen ska jag hinna iväg till sjukgymnasten också 😂 Mellan 11-12 är den enda tiden jag kan komma dit och 12 ska Alyssa matas för lunch för att jag ska hinna hämta Zacharias i tid mellan 12:50-15 som han slutar olika tider varje dag, för hennes skull så hon inte blir vrålhungrig.
Jo, så det är som det är. Men det går att åtgärda, men det kommer ta tid. Så det får ta sin tid. Dörren är öppen i alla fall och blev redan under graviditeten. Jag visste att det skulle bli illa men inte såhär illa. Det dök liksom upp 4 veckor efter förlossningen. Jag har ont i svanken för att jag är överbelastad i fel muskler på grund av att bålen är i princip utplånad.
Jag är inte bitter bara så ni vet. Jag är lite trött bara. Det är jobbigt med smärta faktiskt. Men idag har jag tränat lite och nu får jag lida pin för det…
Jag kan enbart träna hemma. Kan ej ta mig iväg till stan. Den tiden finns ej. Men tiden finns här hemma i alla fall, i och med att jag måste börja så lugnt.