Jag har träffat barnmorskan från Anima-teamet och det känns toppen. Alla dessa besök har verkligen gynnat mitt psykiska mående. Och det är något man märker av också, all personal som är involverade i denna graviditet – och är herrans många, säger samma sak. Och det är ju precis vad jag känner också.
Barnmorskan kollade tappen på mig och den är inte så långt bak som man sa igår, det tyckte inte hon i alla fall. Den är mjuk och det ”händer saker därnere” som hon sa. Den är kortare, hur kort vet jag inte men det såg ut som hon menade 2-2,5 cm när hon visade med fingrarna. Det var så jag uppfattade det i alla fall. Jag är inte helt mogen heller uppfattade jag det som, eller den är förvisso mjuk och kort samt att jag är öppen ungefär 1 cm. Hon retade tappen något och rörde runt lite. Hon vispade inte riktigt så jag ser det som en lättare hinnsvepning så.
Vi diskuterade eventuell igångsättning och vilka metoder som finns. Jag har gjort det väldigt tydligt att jag vill ha det så naturligt som möjligt och helst att kroppen sätter igång det själv. Min barnmorska sa även att det bara är att säga till om jag vill ha en snart. Det känns tryggt med vetskapen att en igångsättning bara är ett samtal bort. 👍