Resor med barn

Makalösa Furuvik 2015

I helgen var jag och familjen inbjudna till Makalösa Furuviks premiär för 2015. Höggravid och aningen nervös så for vi dit, 40 mil enkel resa. Men det var sååå värt det! Vi hade en riktigt bra dag med underbart väder och fantastisk miljö! Furuvik har fått oss som gäster för första, men absolut inte sista, gången! Lovely!

Det var förväntansfulla barn som såg fram emot en heldag i parken. Med oss hade vi även min syster och Sara, dvs Simons mamma, så vi bilade upp i två bilar. Bilresan gick bättre än väntat och barnen sov faktiskt i stort sett hela vägen!

11

Isabella visade direkt att hon inte accepterade vissa djur, som schimpanserna som exempel. Santino visade gladeligen upp sig och när han sen tittade på oss, stirrade på Isabella och pekade på sitt eget huvud precis som ”du är knäpp” så skrek hon så taket nästan lyfte. Hon ville inte se schimpanser nå mer – så det var bara att lämna byggnaden 😉
Tur att det vände sen… kängurus var ju en hit. Hon hade gärna tagit med sig Furuviks alla vallbys hem kan jag lova. Så underbart vackra djur! Jag har nog alltid haft lite av en förkärlek till kängurus, precis som min mamma – så att Isabella visade den kärleken där var väl inte så förvånande kanske 😉

 

15

 

Något jag tycker är riktigt mysigt är när man faktiskt får möjlighet att gå in i djurens hägn. Som man fick göra hos flera djurarter på Furuvik. Lemurer, apor och kängurus gick runt fritt… såna djur man liksom inte ser i vanliga fall och som man inte kan tänka sig att möta på gatan liksom. Det ger en speciell känsla…

Vid lunch samlades en hel trupp av glada människor för att äta tillsammans i Furuviks cirkusbyggnad. Olika sallader och baguetter trängdes på bordet och man tog vad man ville ha. Mätta och glada sprang barnen sen ut till tivolit. Karuseller för både stora och små väntade – liksom flera godis- och chokladhjul. Ungarna var lyriska. Noah, som förra året mest fick se karusellerna från markhöjd, var överlycklig över att faktiskt få åka med i år. Jonathan var pajasen som åkte ”Lilla Fritt fall” säkert 20 gånger på raken. Folk hade nog galet kul åt honom och hans galna skratt/skrik. Men han är som han är – han älskade det där! Slänggungan och kaffekopparna var också karuseller som blev riktigt poppis bland våra barn. Med åkband runt handlederna så behöver vi inte tänka så mycket – alla fick åka bäst de ville! Jag, som faktiskt tycker om karuseller, fick nöja mig med den fina, lilla ”retro karusellen” i mitten… något annat var väl knappast tänkbart med min kula på magen 😉 (det tar jag igen nästa år!)

 13 2514   1716

Chokladhjulen ficik sig också en omgång, såklart! Noah vann 2 kilo m&m´s, Simon drog hem storvinsten på chipshjulet och lillasyster vann 2 kilo mjölkchoklad. Dessutom fixade hon två jättestora basketbollar med sin pricksäkerhet, medans maken istället körde ner burkpyramider för ett antal mjukisdjur som fick slåss om platsen i skrindan. Ja det var nöjda barn som insåg att de har fredags/lördagsmys för ett tag framöver 😉 s3

Vi var såklart inte kvar på tivolit resten av dagen, utan chillade runt i parken som sådan också. Verkligen underbar miljö runt allt där, vi strosade liksom runt och ”bara var” ett tag. Lattjade lite, tog det lite lugnt – njöt av lugnet liksom. Hittade till ”flodfärden i amazonas” vilket de flesta var sugna på att åka. Jag stannade i land med Isabella och kikade på de vattenburna istället – förevcigade dom med kameran och sniglade runt med vagnen där Isabella snart somnade sen.

 19  21  s1 s2   

Sen återvände vi till tivolit såklart, baren tröttnar ju knappast på karuseller och här var vi kvar resten av kvällen. Tanken var att vi skulle åka hemåt strax efter att Stiftelsen börjat spela. Vi skulle ju bara se dom som hastigast. Men njae, så blev det inte riktigt… varken barn eller vuxna var direkt sugna på att sätta oss i bilen redan vid 20-tiden. Så det åktes lite slänggungor och karuseller till musiken, vi stod långt fram för att fota Stiftelsen när de spelade, och det åts sockervadd för glatta livet. Ungarna njöt. Vi vuxna njöt. Alltså, musiken gav ju verkligen sommarkänsla också… och bortsett från en kort skur med hagel på dagen så hade vi ju kanonväder hela dagen. Det kunde inte ha blivit mer lyckat!
Som synes, under, så var musiken uppskattad även hos barnen. Rasmus var inte sen med att klappa händer och vara med på noterna. Tills nästa spelning med Stiftelsen kan han nog varenda textrad den killen 😉
De stora grabbarna passade på att få kort signerade, liksom pappan i huset och min syster – som köade för att få sina tröjor signerade.

26  28  27

Så ja… klockan drog ju iväg iallafall – och tillbaka i bilen var vi först vid 23.45 ca. Vi insåg snart att det skulle bli väääldigt sen hemkomst och ett tag funderade jag allvarligt på det här med hotell längs vägen. Men det blev inte så – vi åkte ju två bilar och att kommunicera per telefon känns inte så smidigt alla gånger, inte när man kör bil. Absolut inte när förarna av bilarna faktiskt varit vakna konstant ett dygn (jag slapp köra denna gång, så jag fick ju chansen att ta mig några powernaps). Men ett antal stopp och 40 mil senare så var vi iallafall hemma i Tidan igen.  En sjukt underbar dag, kort sagt. Är så glad för att vi kom iväg, för att dagen blev som den blev, för att alla inblandade gjorde sitt till att dagen blev som den blev – och för vår inbjudan.

30

VI KOMMER TILLBAKA – VAR SÅ SÄKER!

Men nästa gång kanske jag inte är höggravid iallafall 😉
Bebis stannade i magen till efter hemkomst, även om jag trodde det var kört ett tag där… nu väntar en förlossning i dagarna… 

Universeum

Desktop86

Väckning kl 06 imorse – hujedamig! Det var ett rent h-vete att ens ta sig ur sängen. Ja, det tog närmare 40 minuter att ens komma på benen – sen skulle det sista packas ner i väskorna som skulle med. Usch!

Men vi kom iväg – väl sittande på bussen så kunde man slappna av, och somnade. Haha! Thats me! Men eftersom bussen inte skulle stanna förrän vi var framme så var man ju trygg ändå – barnen kom ju ingenstans. Fastbältade var de ju också!

Vi kom fram, och barnen tittade nyfiket omkring. Ormar, ödlor, apor, fåglar och… damdamdamdam… HAJAR! Dagens stora höjdpunkt – hajarna! Dessutom skulle vi vara med på både hajspaning och hajmatning – det hade vi bestämt redan igår när vi kikade igenom Universeums dagsprogram! Ormklappningen fick vi inte heller missa – både Rasmus och Linus var fram direkt.
Jag är ju förtjust i både ormar och ödlor. Och spindlar framförallt. Ibland funderar jag på om ett intresse kan gå i arv – för ungarna har ett gott öga till djur så sett. Allra helst reptiler. Trots att vi inte har några själva, just nu. Vi har haft, men har inte nu. Jag har själv haft både leguaner, geckos och en skäggagam – barnen har varit med om några av djuren, men inte alla. Ändå lockar dessa djur mycket mer än de vanligare djuren som katter och möss!

Som den ”sistaminutenmamma” jag är så ställde jag mig givetvis i köket igår kväll också. Pizzabullar stod på menyn, sockerfria sådana såklart. Denna gång körde vi med steviasötad ketchup istället för mjukost i dom, med emmentalerost, skinka och oregano. Blev rätt gött faktiskt, och ett fint mellanmål som ungarna stod sig fint på!

En dag att minnas blev det helt klart. Ungarna fick uppleva en hel del. Att se hajar och giftiga djur tillhör ju inte vardagen precis, sen fick de även hänga på väggen, klättra i ”spindelnät”, klappa en majsorm, känna på näbbar och klor från fåglar och gå loss i shoppen med pappas bankkort!

Desktop87