Månadsarkiv: oktober 2015

Lille David och hans utveckling

12107052_10201080891619758_5131907102662068039_n

Trots att David varit krasslig i över två månaders tid nu så växer han och frodas. I shysst takt också. På bilden ovan sällskapar han med mig vid symaskinen – det är poppis kan jag lova! 😉

BVC´s våg visade 8270 gram och måttstocken 68,9 cm.
Han ligger bra till i utvecklingsfaserna kan man säga. Det där med att greppa saker är ingen svår nöt för honom, att rulla från rygg till mage eller från mage till rygg – det är inte heller någon gåta hur man gör. Tjoff så har han snurrat några varv.  Han visar tendenser till att försöka ta sig framåt, men ja – just den biten funkar inte riktigt än.
Han ”tjötar” på bra (jollrar och ”snackar”). Skrattar och ler åt allt och alla.

Han sitter i gåstol och matstol – men inte riktigt själv på golvet än. Eller så är det jag som är lite mesig. Har alltid vart rädd för att ungarna ska tippa bakåt 😉
Han ”leker” med saker, slänger dom på golvet, skrattar och ja – man ser verkligen att han är med. Lille David utvecklas mer och mer för varje dag som går!

Men tänderna då – de lyser med sin frånvaro än…. fast det gör mig inget. Då kan han inte bita oss än 😉

En förklaring finns… till allt.

12141496_10201087858193918_8370304311011449220_n

Oj, inläggen lyser med sin frånvaro ser jag. Har nästan haft lite panik över det hela. Men allt har sin förklaring. Dock är allt inte lämpligt att dela med sig av.
Senaste tiden har det hänt otroligt mycket här runt omkring. Positivt, javisst en del. Negativt, javisst även det. Jobbigt, till viss del otroligt energikrävande. Vi pratar inte bara om en sak, inte två saker. Vi pratar om en hel drös incidenter som liksom avlöst varandra.

Förra veckan innebar flera dagar av totalt ”off-topic” så att säga. Personligen befann jag mig i en annan av världar. Idag är jag back-on-track. Dagens besök på vårdcentralen gav mig mer kött på benen och härifrån jobbar vi nu.

Allt har sin förklaring, allt. Tids nog kan jag nog dela med mig. Inte nu. Inte här. Men ni ska få veta. På ett eller annat vis.

Äntligen verkar det vända

12106972_10201046910290246_1675915781293139711_n (1)Nu äntligen verkar det som att det vänder, som att det börjar ge sig.
David börjar bli den ”gamla vanliga” David, om man nu kan säga så om en bebis på fyra månader?

Efter ca fem veckors förkylning (?) så börjar det ge sig. Han sover på nätterna, han äter annat än bara ersättning och han verkar må bra. Fortfarande lite harklig och hostig, men mycket bättre än tidigare. Ingen är väl gladare än jag, för detta innebär inte bara att han är gladare och sover bättre – utan även att jag får sova bättre och mer – vilket gör mig till en mamma som pallar lite mer. Efter att man inte sovit en hel natt på typ en månad kan jag väl säga att humöret inte var på topp. Men det vände snabbt… nu greppar man tag om hoppet och klamrar sig fast där 🙂