Gravid

Annons

Mina bristningar på min mage

Jag tänker inte skämmas för min mage längre…

Jag kan erkänna att jag kände mig rädd, speciellt de sista 10 ”övertids” dagarna. Då mina bristningar bara växte och växte. Jag kände mig så ful och tänkte, han har förstört min mage!!! 😡 Han var totalt 14 dagar sen och jag var verkligen frustrerad/arg de sista 7 dagarna innan han kom. Det var inte en lätt period att gå igenom med alla de känslorna…

Men efter födseln så är din mage som den är. Hela kroppen har gått igenom mycket och den blir/ser annorlunda ut efter. Jag har lärt mig att acceptera min mage som den ser ut nu. Men jag var verkligen INTE van att se den med bristningar i början. Kändes jätte konstigt? 😯 Men just nu så är det fokus på att träna magen så den blir plattare.

13 dagar efter födseln

13 dagar efter födseln.

 

Mina bristningar

Mina bristningar.

 

Jag tänkte också visa er hur min mage såg ut innan. När jag var gravid med vår son…

VARNING till er som är känsliga! Titta inte isf på bilderna nedan! Min mamma tyckte det såg jätte läskig ut, haha… 😆

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bristningarna

Dessa magbilder togs 1 dag innan hans födsel. Mina bristningar var så stora.

DSC_0813

Bild från sidan

DSC_0814

Mina bristningar gjorde så ont på slutet så jag var tvungen att smörja in magen var 3:e timme.

Välkommen till gravid världen. Så här kan en helt vanlig mage se ut. 😛 Och jag skäms inte. I am what I am…

 

 

 

Annons

2a Ultraljudet

Vår son

År 2015 den 14 december. Detta var den dagen vi fick veta att vi skulle få en son! :-) Jag blev så glad att jag knappast förstod att det var sant?! Vår högsta önskan hade slagit in! Nu har vi en dotter och en son. <3 Efter besöket gick vi långsamt ner till spårvagnen för att åka hem. På vägen dit börjar det rinna glädjetårar ifrån henke. Jag har ALDRIG sett han gråta! För första gången fick jag se en mycket mer mjukare, känsligare sida av honom. Kommer minnas denna dag för evigt då jag såg han så lycklig. 😀

 

 

 

Annons

Vår namnlista

Ville bara dela av mina tankar kring namn när vi väntade vårt andra barn. Jag skrev denna lista redan när jag var ca 3 månaders gravid. Innan ultraljudet iallafall.

När jag tänkte på namn så ville jag antingen ha 2 dubbel S i namnet eller att det började på A. Just för att jag ville att det skulle matcha med vårt efternamn Jansson eller storasyster Alyssa.

Namnlistan

Namnlistan

Ni ser alla flicknamn till vänster och alla pojknamn till höger. Jag hade väldigt svårt för pojknamn. Men henke hade det lättare och skrev till namn på listan som är längst bort till höger.

När vi väl fick reda på könet så ville han att vår son skulle heta Zeke. Men jag ville ha Adrian. Vi fick kompromissa och valde Anton när han väl föddes. Men sen tyckte plötsligt henke att Anton inte såg ut som en Anton. Han ville ha Anthony istället. Och det tyckte jag också var bättre. Så nu heter han så 😉 inte är det lätt med namn…

Annons

14 dagar

Vår son

Äntligen är han här! Han föddes den 27 maj, en fredag. Han kom ut 14 dagar sent.

Jag vaknade med en konstig känsla i magen kl 6:15 på morgonen hemma. Sen förvandlades dessa till värkar och de blev starkare och starkare. Nu visste jag att det var dags. Min man ringde min pappa och bad han komma hem till oss så fort som möjligt för att passa vår dotter Alyssa. Sen ringde vi förlossningskoordinaten. Vi var inne på sjukhuset kl 07:27. Min man släppte av mig vid ingången medans han åkte och parkerade bilen. En kvinna som hette Moa tog hand om mig. Hon placerade mig i ett litet rum först p.g.a. de höll på att fixa ett förlossningsrum till mig. Moa kollade hur mycket jag var öppen och jag var 6 cm. Med vår dotter var jag 8 cm öppen första gången…

När jag väl placerades i förlossningsrummet så tog de hål på hinnsäcken kl 09:45 så vattnet gick. Kl 10:33 föddes han. Enligt barnmorskans anteckning så skrev hon: En pojke framföds i framstupa kronbjudning på 2 krystvärkar. Huvud och hand framföds på första värken. Visst gick allt fort men jag kan säga att det kändes som 4 timmar. Och den enda drogen jag fick ta var lustgas. De gjorde även så att de klippte mig innan första värken kom. Allt med denna förlossningen gick väldigt bra. Mycket bättre än den första. Kan berätta om den en annan dag. Men om man ska försöka förklara kort så gick båda till på nästan samma sätt förutom på slutet. När vår dotter föddes var jag tvungen att åka in till operationssalen…

Det jag rekommenderar starkt är att lära sig/gå en profylaxkurs. Det gjorde jag inför denna förlossningen  och den hjälpte mig enormt mycket. Önskar att jag hade gjort det med min första förlossning bara. Jag är jätteglad över att vår son är frisk och mår bra. Han vägde 4325 och var 52 cm.

 

 

 

Annons

Väntar och väntar

Jag har gått över tiden IGEN med vårt andra barn. Jag är exakt 13 dagar över det beräknade datumet som var den 13 maj ifrån början. En liten önskan är att vår son skulle komma idag för då får jag datumet 160526, lätt att komma ihåg men jag antar det är en för stor önskan jag begär. Mitt humör har varierat ganska mycket den sista veckan. Min barnmorska och läkare på sjukhuset har sagt att andra barnet brukar komma ”runt datumet eller några dagar sen”. Har även läst detta i böcker men på mig stämmer det inte alls! Så jag har blivit frustrerad och tänkt: Vad är det för fel på min kropp? Han blir bara större nu och det är verkligen obekvämt att ha honom i min mage. Jag älskar verkligen vår son men han har rört på sig så jag får så ont under naveln, analet och han kan trycka ut sig ordentligt vid magen med sin rygg, knä och fötter.  Och på grund av detta så har jag fått hudbristningar under min tredje trimester och that sucks! Han har verkligen förändrat min mage för alltid. Får bara ångest att titta på den :-/ men jag försöker att inte tänka negativt…

När det gäller vårt första barn, vår dotter Alyssa så gick hon exakt 13 dagar över tiden.  Vi hade tid på sjukhuset och var beredda att åka in för igångsättning. Men som tur var så kom mina värkar igång av sig själva på kvällen hemma kl 22. Vi var på sjukhuset kl 23. Hon kom ut efter 4 timmar.

Men idag är jag ganska inställd på att bli igångsatt, även kallad induktion. Jag och min man åker in till sjukhuset nu på lördag och jag är jätte glad att mina föräldrar är lediga i helgen så de kan passa Alyssa. Jag känner mig lättad över att man har en tid till sjukhuset men samtidigt är jag jätte nervös över att gå igenom hela denna process. Önskar att mina värkar börjar komma igång nu, snart, innan sjukhustiden. Men kan inget annat göra än att vänta och vänta igen…