Månadsarkiv: juni 2016

1 månad

Idag blev vår son Anton 1 månad gammal! Grattis till vår älskling! Han är idag 55,5 cm lång och väger 5,2 kg.

Tidigare idag så var min man på BVC med honom och sköterskan var förundrad över att han redan kunde le mycket och ”prata/jollra” så här tidigt. Jag är väldigt stolt över honom. Jag pratar mycket med honom annars och har redan märkt efter första veckan att han kunde göra olika grimaser och att han lyssnar på en. Minns att vår dotter gav oss sitt första leende först vid 2-3 månaders ålder. Men varje gång de ler så blir jag förälskad i dom. De vet hur man smälter mammas hjärta. Kan inte leva utom dom…

 

Vår prins Anton Emanuel Adrian. Kort tagna tidigare idag.

a2a1

 

 

 

Mycket rörelse

Har en fråga till er mammor där ute…

Har era barn rört på sig mycket när ni ska amma?  Det är väldigt irriterande. Min son rör mycket på sina armar och lägger huvudet bakåt lite då och då (för att ta paus?) när jag har honom ”över magen” ställningen och sen har han inte lätt att hitta tillbaka till bröstet när han ska suga på bröstet igen. Hade nämligen inga problem med detta när det gällde min dotter men min son gör såhär ungefär 2 gånger om dagen. Jag försöker se till att amma båda brösten med ca 20min per bröst men han verkar inte kunna slappna av, eller om han inte vill amma i den positionen eller att han inte blir mätt på min mjölk??? Har svårt att förstå honom. För efter ca 5-10 min börjar han gråta/skrika och då ger jag honom ersättning istället för att verkligen göra honom nöjd. Har såklart även bytt blöja + rapat honom innan han börjar gråta så då borde det inte vara något av dessa han klagar på?

Någon som känner igen denna situation? Annars växer min son som han ska. Ska även höra med vår BVC vad de har att säga? Vet annars att barn kan somna vid bröstet och så suger de på bröstet igen när de vaknar. Detta gör han också vissa gånger. Men då ser jag till att han själv släpper taget om bröstet när han är nöjd.

Man känner sig som en nybörjare igen. Men det är väl så när man har ett nytt barn eftersom alla ändå är olika?

Första tiden

Nu på fredag så har det gått 3 veckor sen jag födde vår son och livet som 2 barns föräldrar är inte lätt. Jag tar mest hand om vår son Anton och Henrik tar mest hand om vår dotter Alyssa. Man måste verkligen dela upp på sysslorna med barnen samt med hushållet. Annars skulle detta aldrig funka. Dessutom fick jag mjölkstockning med feber i början och har fortfarande ont i underlivet p.g.a. att jag blev sydd plus att man har blödningar. Fy, vad man måste gå igenom som kvinna för att föda ett barn! Så mitt humör har varierat. Men som jag skrev tidigare i ett inlägg så funkar amningen nu och min blödning verkar ha minskat rejält. Den enda smärtan som är kvar är stygnen i underlivet.  De lär läka först om 1-2 veckor till antar jag? Måste hålla ut…

När det gäller sömnen så har de första veckorna gått utmärkt måste jag säga. Så fort han har ätit, rapat och byt blöja på så har han somnat om bra igen. Han brukar väcka mig på natten kl 24, 2 och 5. Därefter är han vaken igen ca kl 6.30 men nu de senaste 3 dagarna så har det blivit värre. Han har svårt att somna om. Så nu kan jag vara vaken mellan kl 2-5 och så vill han bara sova i famnen. Han älskar att somna med ”amnings greppet”, snett över hela magen. Han är väldigt envis. Förut hade han inga problem att ligga på mage i min famn, mellan brösten. Det tyckte jag var jätte mysigt. Jag hoppas verkligen han ändrar sina vanor snart så man har tillräckligt med ork och sömn igen. I natt däremot så gick det bättre. Då somnade han om som han skulle men det kan bero på att han inte sov tillräckligt på dagen igår? Nu önskar man att han kunde prata så man vet exakt hur han vill ha det så vi båda blir nöjda…

 

Bröstmjölk och ersättningsmjölk

Igår blev vår son Anton 2 veckor gammal. Och om jag ska vara ärlig så längtar jag redan nu tills han blir 6 månader p.g.a. då kan han äta vanlig mat som resten av familjen. Har nog dessa känslor för att jag känner att man blir så ”låst” av att amma och att det var jobbigt att få mjölkstockning med feber, såriga bröst (igen) och att jag hade så ONT de första 5 dagarna i magen för att livmodern drog ihop sig varje gång jag ammade honom. Jag hade faktiskt ingen aning om det sist nämnda utan fick reda på detta på BB. Så när man föder sitt andra, tredje eller fjärde barn så är det alltså garanterat att du får ont i magen när du ammar ditt barn. Usch, det var jobbigt… Det är verkligen inte lätt med amningen!

Just nu är allt bra med mina bröst. Har fått allt att fungera. Jag har även delat upp dagarna då jag ammar vissa tider och andra tider ger jag honom ersättning. Jag tycker detta funkar väldigt bra och har som mål att göra detta i 3 månader sen endast använda ersättning. Sen är det lite så att jag skäms över att amma ute på offentlig plats. Jag vet att jag inte ska känna så men jag känner att det är väldigt obekvämt för mig. Därför är ersättningen en ”räddare i nöden” för mig. Och jag vill bara säga till er alla andra mammor att ni är grymma som kan/vill amma ute bland folk/stan m.m. Vi alla är olika så jag tycker man ska respektera mammors val när det gäller att välja amning eller ersättnings mjölk.

 

 

14 dagar

Vår son

Äntligen är han här! Han föddes den 27 maj, en fredag. Han kom ut 14 dagar sent.

Jag vaknade med en konstig känsla i magen kl 6:15 på morgonen hemma. Sen förvandlades dessa till värkar och de blev starkare och starkare. Nu visste jag att det var dags. Min man ringde min pappa och bad han komma hem till oss så fort som möjligt för att passa vår dotter Alyssa. Sen ringde vi förlossningskoordinaten. Vi var inne på sjukhuset kl 07:27. Min man släppte av mig vid ingången medans han åkte och parkerade bilen. En kvinna som hette Moa tog hand om mig. Hon placerade mig i ett litet rum först p.g.a. de höll på att fixa ett förlossningsrum till mig. Moa kollade hur mycket jag var öppen och jag var 6 cm. Med vår dotter var jag 8 cm öppen första gången…

När jag väl placerades i förlossningsrummet så tog de hål på hinnsäcken kl 09:45 så vattnet gick. Kl 10:33 föddes han. Enligt barnmorskans anteckning så skrev hon: En pojke framföds i framstupa kronbjudning på 2 krystvärkar. Huvud och hand framföds på första värken. Visst gick allt fort men jag kan säga att det kändes som 4 timmar. Och den enda drogen jag fick ta var lustgas. De gjorde även så att de klippte mig innan första värken kom. Allt med denna förlossningen gick väldigt bra. Mycket bättre än den första. Kan berätta om den en annan dag. Men om man ska försöka förklara kort så gick båda till på nästan samma sätt förutom på slutet. När vår dotter föddes var jag tvungen att åka in till operationssalen…

Det jag rekommenderar starkt är att lära sig/gå en profylaxkurs. Det gjorde jag inför denna förlossningen  och den hjälpte mig enormt mycket. Önskar att jag hade gjort det med min första förlossning bara. Jag är jätteglad över att vår son är frisk och mår bra. Han vägde 4325 och var 52 cm.