Igår kom vår efterlängtade flicka. Hon ska heta Alicia Hanna (efter min farmor) Olsson. Hon vägde 3310 och var 51 cm lång, och såg världen för första gången 2009-02-25 (på bf-dagen) klockan 21.21.
En snabb resumé, kommer mer sen när jag orkar..
Som ni säkert läst så hade jag ganska jobbiga värkar under både tisdagen och onsdagen, men dom ville inte bli regelbundna.. men på eftermiddagen så ringde jag in och sa att jag inte orkade mer och ville komma in för iaf en kontroll, och jag var välkommen, så jag och hjärtat körde ner. Anmälde oss på förlossningen kl 18, fick komma in i ett rum där dom mätte hjärtljuden och värkarna.. bm var impad över hur jag klarade av att andas igenom värkarna.. men hon trodde att det skulle ta ett tag eftersom dom inte var regelbundna.. när hon sen undersökte mig så upptäckte hon att jag var öppen 6cm, det jobbet hade jag fixat själv hemma.. och typ en kvart och några värkar senare var jag öppen 8cm, sen för att ta mig upp till tio cm tog det lite längre tid.. men rätt som det var så blev lustgasen och anders stackars hand mina bästa kompisar.
När jag kände hur hela kroppen tog i så fick Anders återigen gå ut i korridoren och hämta en barnmorska. Stackaren förstod ju inte vad som hände, men efteråt kopplade han förstås att det var min kropp som själv började krysta. Barnmorskan var en aning skeptisk när hon väl kom in till oss igen, men oooooj så snabb hon var med att trycka på larmknappen när hon kikat . Ett huvud var på väg. Hann inte med något annat, varken lavemang eller ngn annan smärtlindring än lustgasen.. men det gick bra ändå. Efter ett par ordentliga krystvärkar så fick jag ut henne och hon fick komma upp på min mage. Glädjetårar till tusen vill jag lova! Fick en liten ganska obetydlig bristning som syddes med tre stygn mest för att det inte skulle bli fult. Anders klippte navelsträngen och fick sen springa på toa, den stackaren hade vatt kissnödig i timmar men varje gång han trodde att han skulle kunna gå på toa så fick jag en värk 
Tss. Sen fick han springa ner till bilen och hämta väskorna som vi lämnade kvar där iochmed att vi trodde att det skulle ta ett tag eller att vi skulle bli hemskickade igen, men tji fick vi för vår tös ville ut 
Allt var, och är bra med henne.. jag är en aning mör, men tyckte att det gick över min förväntan bra.. trodde att det skulle göra mkt mer ont.. men det är väl alla skräckhistorier man hört kanske.. eller så hjälpte andningen mig så pass mkt..
Blev utslängda från förlossningen 01.30 inatt och fick ett rum på egenvården, men valde att checka ut därifrån vid 14 dagen efter (sammma dag), kan likabra vara hemma än att sitta i ett sånt tradigt rum!
