Vaknade upp i morse och det var vinter igen, kan inte säga att vi jublade.
Jag är född och uppvuxen i Kiruna och van vid vinter. Har tom varit så att det snöat på skolavslutningen.
Då var jag van och jag kan fortfarande tycka att det är mysigt att åka upp dit och åka skidor och skoter och jag tycker väldigt mycket om fina vinterdagar när solen skiner och det knarrar under skorna. Men jag hatar att frysa.
Ser framemot våren, var väl lite optimistiskt att tro att den redan är här;). Sportlovet har ju inte ens varit än. Blir dock ingen skidresa för oss då Fannys tävling är nära och då vill man inte riskera några brutna ben.
Imorgon skulle jag och min kollega åka norröver, men i vanlig ordning blir det alltid snökaos och varningar när vi ska iväg.
Håller tummarna för att SMHI har fel:)
Kramar C
Kommentera
Har ni sett Ikea reklamen? Kan inte annat än skratta när jag ser den och tänker på ett gammalt inlägg jag skrev:)
Det var nämligen så att jag och en vän hamnade i ett samtal om separationer. Varför är det så att när man precis separerat, ser man bara nyförälskade par som håller handen? Eller när man försöker bli gravid eller har fått missfall, ser man bara barnvagnar och bebisar? Hur en vanlig shoppingtur på ikea kunde sluta i tårar. När man står där och håller i kudden ”gosa” eller vispen ”lycklig” eller varför inte bunken ”trygg”.
Ha ha vi kände för en sekund att dom borde ha en hörna för nyseparerade, kanske dubbelsängen ”ensam” vasen ”kastad”, knivstället ”exet”, papperskorgen ”dumpad”eller dörrmattan”stick”..Kanske får tipsa Ikea;)
Nu promenad med den här sötnosen, han kommer inte vara lika ren och fin när vi är tillbaka. Men det gör inget, han är ett bra sällskap.
Kommentera
Hej på er!
Helgen går verkligen alldeles för fort.. Har inte alls hunnit med alla måsten jag hade tänkt från början. Men samtidigt skönt att ta det lite lugnt.
Vissa helger har man fullbokade och även om det är roliga saker så känner man sig inte alltid utvilad när helgen är slut.
Den här helgen har jag fixat hemma och lagt en del tid på att träna.
I går kväll var jag en sväng till min vänner Ullis och Niklas och såg Melodifestivalen, vi började planera lite för min 40-års fest. Ska bli såå kul! Dom jobbar med event, jättekul att lyssna på deras erfarenheter jag fick många bra tips för en lyckad fest:).
Jag tyckte Robin var bäst! Tror han kan gå långt:), galet snyggt nummer!
Precis sett färdigt Pretty woman, jag älskar den filmen vet inte hur många gånger jag har sett den.
Nu ska jag krama kudden och slå igen mina blå. Mr charming lär ju inte komma på besök ;)mest inbrottstjuvar som härjar i vårt område nu..
Sweet dreams!
Vaknade sju idag och tog en powerwalk, jag var helt ensam ute den tiden.
Vi hade bestämt att vi skulle åka till Stockholm brunch club men när vi kom dit, renoverande dom lokalen.. Snopet!
Det blev istället ett besök på Mocco 
Felix har nu åkt iväg med Martin till Mall of Scandinavia för att träffa någon Pokémon youtuber. Jag hängde med Fanny till träningshallen, extraträning för tjejerna. Snart tävling för tjejerna., dom har haft lite otur med flera tjejer som slutat nu strax innan tävling och nya har kommit till. Men dom kämpar på..
önskar er en fin lördag❤️
Nu sitter Camilla och skriver på en ny Supercharlie bok med bilder som är illustrerade av Mills Sarri. Extra kul såklart när man känner karaktärerna.
När Camilla skrev sin första bok så gjorde hon även låtar som handlade om Supercharlie. Det finns även en app, som angrybirds fast du slänger bajs, barnsligt roligt:).
Fanny har alltid haft ett stort intresse av sång och musik, eftersom Camilla visste att jag och Fanny delade det intresset fick jag frågan om Fanny ville sjunga in låtarna. Det blev ett jublande jaaaaa.
Ni kan hitta låtarna på itunes och spotify, dom heter Supercharlie och Vill du flyga med mig, ett youtubeklipp från framträdandet hittar du här. Ni kan även söka på Fanny Melin
Där och då började ett hårt arbete att lära sig texten och sedan tillbringade vi många timmar i studion tillsammans med Pelle Nylén som gjorde musiken till låtarna som Camilla skrev.
Det här var våren 2011 och Fanny var sju år, då var det även release för boken och mingel på Junibacken. Vid den tidpunkten hade jag och Camilla inte träffats med barnen än, det var fortfarande lite kyligt mellan oss. Jag och Camilla gjorde våra försök att lära känna varandra, men det var som att dansa cha cha ett steg fram och två tillbaka. Det var så mycket känslor och tyvärr tog dom ibland över. I samband med utskicket fick jag då ett mail av Camilla där hon frågade om jag ville komma med barnen på premiären och att Fanny kunde sjunga där?
Hon visste att det kunde vara jobbigt för mig att se barnen med henne och Martin i tidningar. Hon förklarade där att Martin och hon knappt skulle ha tid att hänga och hon skulle inte heller ha tid för mer än ett snabbt hej till mig och barnen. Om det skulle kännas lite lättare för mig. Egentligen hade jag inga problem med att hon och Martin hade en relation eller att se dom tillsammans, för mig var den stora grejen barnen. Att acceptera henne som en viktig person i barnens liv, det kändes inte lika självklart då som nu..
Funderade ett tag men kände väl någonstans att det var dags att utsätta sig för det, någon gång skulle ju vara den första. Så vi sa ja med en liten klump i magen.
På premiärdagen var jag så nervös att jag mådde illa, men jag fokuserade på Fanny och hennes uppträdande.
Vad var det värsta som kunde hända? Att dom skulle springa fram och krama henne? Skulle det inte isf vara jättebra? Men känslor kan man inte styra över, men jag var där och det gick jättebra.
Kommer ihåg när vi precis kommit dit och Fanny säger där är Camilla. Vilken panik jag fick och försvann in på toaletten med barnen och väntade på att hon skulle passera. Men när vi stod senare där i publiken och klappade stolt i händerna när Fanny uppträdde släppte den känslan.
Ibland måste man bara rycka det där plåstret och övervinna sin egen rädsla. Jag är väldigt glad att jag gjorde mig själv den tjänsten och jag är glad att barnen såg att vi kunde vara i samma rum. Även fast man inte talar illa eller pratar alls, så märker barnen. Dom läser oss och vill vara till lags, säger det dom tror att vi vill höra.
Camilla kommer senare under dagen beskriva hur hon kände inför den här dagen, ni kan läsa det här
Ha en fin fredag! Kramar C
Kommentera (4)