Idag längtar vi hem mer än någonsin. Bäst av allt är att vi är lika efterlängtade.
Vår hippievåning i stan´är snart på banan igen och vi kan börja ha svängdörrar in till grannarna precis som vanligt. Barnen kan börja stångas med varandra igen, jag kan avreagera mig hos grannfrun när jag kokar, knacka på bara för att ivrigt visa upp våra senaste shoppingfynd för varandra, reka på eftermiddagen vem som ligger bäst till med middagsmaten inför kvällen …..och filmkvällar när barnen somnat. Det där sista är mest önsketänkande för efter sovprojektet vill oftast jag med sova.
Vi har levt som kungar den sista tiden med god mat serverad och förmodligen lagt på oss ett eller två kilo. Den lilla vardagsmotionen vi får av trapporna hemma, som nästan tar kål på oss när vi asar ungar, mat och skit upp och ner ….jag nästan saknar den med.
Barnen har älskat att bo hemma hos farmor & farfar, vi med ….redan utanför huset känner vi värmen mitt i all kyla som säger välkommen in!