Hej på er!
Försvann från bloggen plötsligt för jag vart upptagen med att föda barn YEEEY!! Den efterlängtade dagen kom äntligen!! Det var dagen efter den misslyckade hinnsvepningen. Antingen gjorde det nått ändå eller så slappnade jag av totalt o accepterade helt o hållet, både medvetet o undermedvetet, att jag säkert skulle bli igångsatt 10/11. O då kände väl kroppen att den var redo ???♀️ Iaf nu är hon häääär! Wiihooo! Kan inte med ord beskriva hur glad jag är!!! Så himla skönt att inte vara gravid längre o så himla kul o äntligen få träffa prinsessan som bott i min mage i 9 månader ??❤️ O nu är vi 4 ???? Min älskade familj… Känns overkligt. Allt från förlossningen till hemkomsten o att se mina barn tsm känns så overkligt. Det kommer nog ta ett tag innan det sjunkit in att jag faktiskt är tvåbarnsmamma. Att inse att min dotter är storasyster o hon är bara 1 år gammal. O hon har vart så himla duktig. Så snäll o kärleksfull mot sin lillasyster. O försiktig. Men man måste såklart ha koll. Hon är för liten för o förstå att hon kan skada henne om hon är för hårdhänt. O sen kommer det ta tid o få ihop deras rutiner för den ena sover på dagen o den andra sover på natten. Gissa vem som inte vill sova på natten?! ? Mini M såklart! Men det brukar ju vara så när dom är nyfödda. O så vill dom ha mycket närhet. O detta att nu ha två bebisar o ge samma ömhet o kärlek är också nått man måste tänka på. Just nu känns allt bra men detta är bara andra dagen hemma så det kan hända att det ändras. Lillan håller ju fortfarande på o få tänder o det gör henne mer mammig o så ska man amma den andra mini. Det är mycket nu! Men vi löser det tsm ??
Tänkte självklart berätta lite om förlossningen också… Det hela började 1 nov vid kl 11. Jag vaknade vid 9 o kände mig krasslig i halsen o tänkte ”ånej nu kommer jag bli sjuk, typiskt!” O gick o la mig igen. Min man gick upp med lillan o åt frukost. Vid 11 vaknade jag sedan igen o kände ett obehag i magen. Det kändes inte som en värk o en konstig känsla spred sig i kroppen o jag kände inte lilla prinsessan i magen. Fick panik o ringde in till förlossningen. Beskrev känslan o hur jag kände o barnmorskan i luren svarade direkt ”Du behöver åka in nu, vänta inte längre, det är dags att föda”. Vaaaa?!?! Jag trodde det var ett skämt. Det var inte alls så jag mindes att det kändes när det drog igång. Frågade barnmorskan om hon var säker. O hon bara skratta o sa ”Självklart. Ring en barnvakt direkt när vi lägger på luren o kom in så fort du kan. Vi har ett rum till dig redo. Du är omföderska så det kan gå fort”. Wow. Nu gäller det tänkte jag. Ringde barnvakt o dom kom i ilfart men vi var inte klara. Nu kändes det som värkar o det va riktigt onda värkar. Det gick så fort från att inte ha känts alls mycket till att vara intensiva o långa värkar. Duschade snabbt o sedan begav vi oss till sjukhuset. Vi fastna i trafiken påväg dit o jag kände i bilen att ”jag kommer föda här i bilen, vi kommer inte hinna!” O fick panik. Försökte bara andas lugnt o tänka positivt. Kön släppte o vi var framme på sjukhuset. Vi anlände kl 13.40 o jag skrevs in kl 14. Fick ett stort mysigt rum med soffor o allt möjligt. ”Wow vilken VIP känsla tänkte jag. Nice! Men när kan jag få lustgas????” Dom tyckte jag kunde vänta med det men nej det kunde jag inte. Jag fråga om lustgasen tre ggr för jag började få panik. Efter en halvtimme började det trycka ordentligt. Nej det kan det inte göra sa dom, du är bara öppen 5 cm, vi kollade det för 10 min sen. Jooodå det trycker. Dom fick kolla igen. 7 cm nu. Så 2 cm på 10 min. Wow. Började med lustgasen o skulle försöka äta nått. En halvtimme senare vid 15.10 kände jag ”nej, det här går verkligen inte! Hon kommer nu”. Nej det kan väl inte vara så sa barnmorskan. Jodå. Vattnet gick. Kände hur hon började röra sig neråt. Det tryckte på rejält. En halvtimme senare va det dags att krysta. Kl 16 föddes vår prinsessa. Alltså två timmar efter inskrivningen. En snabb, intensiv förlossning. O jag använde bara lustgas för jag ville vara mer medvetande med vad som händer i kroppen. Det var en stor skillnad från första förlossningen med epidural. Denna gången kunde jag lyssna bättre på kroppen, vilket behövdes när det gick så fort. Förlossningen gick super men när moderkakan kom ut förlorade jag mycket blod. Som första gången. Så det var jobbigt. O eftersom vi skulle blivit utskrivna först kl 22 så valde dom att lägga in mig pga blodförlusten så dom kunde ha koll på mitt tillstånd. Jag fick som tur va åka hem dagen efter. Hade längtat så mycket efter min stora, lilla tjej. Jag grät när vi va tvungna o lämna henne för o åka till sjukhuset så ni kan tänka er haha… Jag är så fjantig i mångas ögon kanske men jag är sån. Jag gillar inte o ha barnvakt men jag borde vänja mig lite vid o ha det någon gång för det är viktigt att få egentid utan barn också. Men nu är vi iaf hemma alla fyra o ska anpassa oss till vårt nya liv tsm. O jag har påbörjat min återhämtning ??
Är så tacksam för dessa små liv jag fått, mina döttrar ? Det är ren kärlek verkligen. Att få vara mamma är fantastiskt o jag älskar det. Jag hade inte valt ett annat liv om jag fick välja igen. Känner mig som gjord för detta ???
Nu tänkte jag faktiskt blogga lite mindre kommande veckan o bara vara i nuet med min lilla familj. Slänger in någon uppdatering då o då.
Hoppas ni alla haft en fantastisk helg. Nu ska jag sussa ?
Godnatt ?
P.S. Inte redo o lägga ut bilder ännu. Hoppas ni förstår ?
