Upptäcken imorse var mindre angenäm. Musen som jagades av katten Lukas inatt hade mumsat på Justus napp. Bör tilläggas att den var på väg in i hans mun precis.

…precis när jag var på väg ut från barnrummet. Jag vänder mig automatiskt om fastän jag vet att det är ren och skär galenskap att en leksak skulle gjort en sån sak. Det Finns ju inte i verkligheten. Att en leksak blinkar. Trötthet, mensvärk och starka piller på det… Ja, då ser man tydligen i syne. Obs! Mensvärk från helvetet gör att jag måste ta starka piller.

Jag har fått en ny vän. En vän som jag har så mycket gemensamt med. Det känns så kul för det är här, i Värmland och inte så långt från mig. Hon har en dotter som är lika gammal som Justus vilket är så kul med. Idag har vi druckit 100 koppar kaffe och pratat livet på landet och att flytta från stan och barndom vi haft och våra egna barn framtid… Vi har tom läst liknande utbildning!!!! Filmvetenskap

Vi var på babysim. Jag fick en chock och tänkte hjälp nu dör han, Justus drunknar. Helt plötsligt blev allt så halt, balansen försvann och jag började glida iväg. Jag såg alla miner på alla i ringen, alla mammor, instruktören och jag höll upp Justus i luften. Jag hade en förhoppning att han skulle liksom inte falla med mig på något vis. Jag insåg att jag var tvungen att släppa taget och faller rakt baklänges. Jag håller tag i Justus hårt, men väl i vattnet inser jag att jag måste släppa honom för att jag ska kunna komma upp och få en chans att plocka upp honom igen. Usch och fy va många tankar som for genom mitt huvud. Tjejen bredvid mig fatta greppet snabbt och kastade ena armen i vattnet och lyckades fånga upp honom, som tur var fick hon tag i Justus och jag var uppe igen. Men vilken chock….nej nej inte för Justus, utan för mig. Han stängde igen luftvägarna och fick inte ens en kallsup. Är det inte fantastiskt att dessa bebisar har dessa funktioner kvar… Så tacksam för att denna tjejen Maria, som faktiskt hade sin lilla son i andra armen fattade så snabbt och fick tag i honom.

Jag är så förbannat rädd för vatten och jag har vart det sen jag var liten. En pappa som var rädd för vatten och jag var dessutom sen med att lära mig simma, därför vill jag att Justus inte blir rädd och lär sig vattnet tidigt. Dessutom är det något kul att göra varje vecka för oss. Han får även träffa små andra söta bebisar den sociala lilla parvel.

Idag är det hela ett år sedan jag och Nils-Olof i smyg förlovade oss. Han hade födelsedagskalas samtidigt och vi var såååå hemliga. Samma kväll berättade jag att Justus låg i magen. Allt hände verkligen på en och samma gång. Idag är vi lika kära om inte mer, och hur kan man inte bli det när vi har det så bra tillsammans och vår lilla prins förgyller tillvaron ännu mer.  Älskar denna man och är så glad att jag lyckades träffa denna guldklimp. Bästa mannen <3

Vi förlovade oss…här är bild från förlovningen.