Alla har väl någon relation till den förfärliga, vedervärdiga sjukdomen. Eller för den delen andra dödliga sjukdomar.
Jag har flera. Det finns så många fina människor, som fått sluta sina dagar för tidigt. Så finns det de kämpar som klarade sig. Jag är så djupt, oändligt tacksam att min fina mamma är en av dem.
Somliga familjer får mer elände än man någonsin kan tänka sig. Av både cancer och annat man helst vill vara utan. Det finns liksom ingen rättvisa i det. Inse det.
Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Hälsa på någon, och lys upp deras dag, sätt in en slant. 50 kr är mer än inget.
Det är bara frågan om vi vill, eller inte. Vill man inte, så går det inte.
Jag vet en man som börjat sälja Gnällkepsar, all vinst vid försäljningen, går till cancerfonden.
Han säljer dem bara vid sina föreläsningar, vilket är något av det mest sevärda man kan tänka sig, för den delen.
En länk till honom, angående allt gnäll:
http://www.torkildskold.se/att-gnalla-eller-kommunicera/
Det är han, jag och många fler, som bekostar cancerforskningen, inte staten, så tänk på det.
Jag skulle önska lite mer förnöjsamhet av er.
Nu är det höst, och folk börjar gnälla. Om allt. Det är ingen större mening med det.
Det är som att gunga, man har något att göra, men kommer ingen vart med det. Tänk om. Ett par exempel:
Är din bil lerig?
Grattis, du har en bil, och har råd att köra den!
Har du massa tvätt att vika?
Grattis, du har råd med tvättmaskin, och kläder till din familj!
Varje morgon när jag vaknar, väljer jag att vara glad för det.
Varje ny dag är en gåva, frågan är, vad gör du med din gåva?
En sjundedel av alla dina dagar är måndagar. Gnäll inte om dem.
Lyssna på en rolig låt om det känns motigt, mitt bästa förslag är:
”Äntligen Måndag” med Jävlar Anamma:
http://www.youtube.com/watch?v=s22bwvHQcnc
Kommentera