Vi får det vi vill ha. Det valresultatet vi fick, är det vi ville ha.
Va?
Jodå, man når aldrig högre än man sträcker sig, och då får man det man vill ha!
Just idag är det EU-valet jag tänker på. Redan vid kyrkovalet förstod jag att missnöjespartierna både till vänster och höger, gick snabbt framåt. Synd att inte fler än jag (?) verkade se vad som är på gång.
Mycket skrämmande men inte konstigt. Både extremvänstern och dito höger, har lyckats bra med att få sina anhängare till valurnorna. På ett smidigt vis, så gemene Svensson inte ser faran. Det säger en del om de andra partierna faktiskt. Att de inte vågar ta tag i frågorna folket vill ha svar på. De vill inte riskera att komma med obekväma sanningar, utan sopar hellre detta under mattan.
Men. Då får man se till att kräva svar på sina frågor, och inte likt en obstinat tonåring rösta alldeles uppåt väggarna för att straffa de andra partierna, alternativt inte rösta alls, vilket är lika illa! Det är så här…
Man straffar inte de andra, man straffar sig själv, på det viset.
Jag har varit ute och åkt lite, i mitt liv. Jag har träffat många människor från forna östblocket, redan på 70-80-talet, och det har lärt mig en hel del. Både om vänstern och högern. Vi var årligen där, och det var fascinerande. Beväpnade vakter och angivare i varje hörn. Jag var för liten (tyckte mor och far) för att få följa med in till Ravensbrück, men jag såg hur grå i ansiktet de andra var, när de hade förmånen att få komma ut genom denna port…alla har inte alltid gjort det…
Angående miljöpartiets framgångar, är det sorgligt. Att vi inte värnar mer om vår jord, än att det ska behöva finnas ett miljöparti! Och apropå jord, så vill de såga hela jordbruket vi har i Sverige. Deras pålagor kommer mycket snart att tvinga bort de svenska bönderna, om de går igenom.
Det blir enormt mycket dyrare med bränsle, och lönsamheten är redan nu för låg. Konstgödselskatten, och annat krångel, och en önskan om att allt ska vara ekologiskt, går inte ihop. Minst 30% mer bränsle sägs det gå åt vid ekologisk odling, än konventionell. Skördarna blir mindre, så lönsamheten ökar inte heller. Folk säger sig vilja handla ekologiskt, men när de kommer in i affären, har de glömt sitt fina tänk. Det är inte alltid tanken som räknas.
Det går inte ihop. Men då kan vi lägga ner, och importera billigt antibiotikadränkt kött och grönsaker gödslade med folkaskit vilket i bästa fall bara ger salmonella. Mat som åkt över halva jorden i stället. Bra tänk för vår miljö…
Jag skäms över er, ni som inte orkade förtidsrösta, och sedan sa att ni inte hann, eller inte var insatta. Det hade t.o.m. varit bättre att rösta blankt…
En som skrivit det riktigt bra, kommer här:
http://mmafarsan.com/2014/05/26/till-dig-som-inte-rostade-eller-lade-din-rost-pa-rasismen/
Men ni, majoriteten av svenska folket, som inte röstade, nu har ni fått det som ni ville.
Grattis.
Så här gör vi.
Efter en ganska hektisk vår, med mycket dikesrensningar att rätta till efter, har vi haft ett tämligen besvärligt betessläpp, och på det kom Antons konfirmation.
På Mors dag. Den där dagen, ni vet, när mor ska hyllas och befrias från arbete.
Hela helgen har förresten kantats av två dagar Klassbollen, hästtävlingar och konfirmation. Någon torde haft otur när någon tänkte…undrar hur mycket de klämmer in helgen när det är Fars Dag…säkert inte hälften…
Så, färdiggnällt om det! Nu blir det bara lyx, flärd och lata dagar tills det är dags för ensilagekörning! 😉
Det var en fin konfirmation, ungdomarna hade tävlingar och spelade upp en teater. De har haft roligt under året som konfirmander, två läger har de varit på också. Så skulle vi gå och fika i Korskyrkan, och sedan hem till lövat garage.
Det var då det ringde. Den sedan länge bortsprungne SRB-tjuren hade visat sig på ett gärde i grannbyn, Johan for hem, och tillsammans med bröderna Karlsson, rådde de med att få in honom i deras ladugård. Nu kan man väl säga att det var dålig timing, men vi är så glada och tacksamma att vi slapp leta efter honom mer.
Konfirmation förr. Farmor här, berättade om hur det var när hon och hennes syskon konfirmerats. Då var de definitivt vuxna, och förväntades göra rätt för sig, och dra in lite lön till familjen. Själv gick hon upp tidigt på morgonen, knallade och mjölkade på en storgård, innan skolan började.
Jag hoppas aldrig att vi kommer i den situationen igen, att barnen i skolan har svårt att hålla ögonen öppna, på grund av för hårt arbete, resten av dagen.
Men. Det händer att våra barn gnäller om att de förväntas hjälpa till hemma. De händer att de smiter undan. Det händer att de säger att;
”Inga andra hjälper till hemma!”
Jag har då förklarat för dem i ren Torkild-anda att:
Man får inget, om man inget gör.
Vi är en familj, och i en familj hjälps man åt med det som ska göras. Vill du åka någonstens, så kan du antingen cykla, om ingen har tid att skjutsa, eller så hjälper du mig först att göra det jag skulle hunnit, under den tiden då jag skjutsar dig. Valfritt.
En lördagmorgon bad pappan ett av barnen att hjälpa honom ute. Han vägrade. Då sa jag, antingen gör du det pappa bad om, eller så gör du mitt jobb, så tar jag ditt.
Rätt som det var kom ett barn på besök, han skulle leka med 10-åringen, och jag gick fram för att möta honom. Jag sa till honom att han kunde gå in i huset så länge, tills jag hade lokaliserat Nils, det barn han skulle leka med. Han var ute och fixade med en traktor, visade det sig.
BANG! Där for gossens haka i golvet, när han kom in i köket.
”Vad GÖR du!!?”
”Viker och sorterar tvätt, ser du väl!? Ska bära upp det till deras olika rum också.”
”Jamen…??”
”Ja, man får väl hjälpas åt?”
Där fick den gossen lite att tänka på.
Åter till konfirmationsdagen, jag hade inte riktigt koll på hur många som tänkt komma och fira Anton, så vi hade rejält med smörgåstårta. Alltså tog Husse med bröderna Karlsson på kalaset också, han hade ju ordnat långbord i garaget, så det var gott om plats.
Foto: Anton öppnar gåvor, med korset om halsen, det bar han stolt till skolan i morse.
Det blev en fin eftermiddag, och bröderna Karlsson sa;
”Men nu har vi ju förstås ingen present med till dig, Anton…”
”Men det är väl en bra present, att vi slapp leta efter tjuren ända tills i höst!”
Tänk, det tyckte jag med!
Kommentera
Förra året gick det felfritt när vi släppte djur. Inget konstigt, alla höll sig där det var tänkt.
Så blev det inte i år. Inte alls. Man tänker sig att efter vårbruket frear man (fredar, dvs stängslar om sina beten) och sedan är det dags att släppa ut dem, så det blir färre djur att fodra inne. Passar en bonde som är trött efter vårbruket. Men.
Nu innebär det inte att man bara häver ut dem och säger ”Glad sommar!”, och hämtar välväxta runda djur i höst. Nej, det är faktiskt ganska tidsödande, även om det går bra med betessläppet. Man måste ju se till dem i alla olika hagar, och somliga har vattenkar som ska hållas fyllda med fint vatten, andra har betespumpar som man kontrollerar funktionen på.
När vi släppte ut kalvar på Nolgårdsbetet för några dagar sedan, gick det lugnt och fint tillväga, sedan plötsligt, skrämde de upp sig själva och försvann åt alla håll, likt en påse nötter uttappade på ett köksgolv. Stängsel då? Nja, stängsel är mest som en rekommendation, skulle jag vilja säga. Dummast av alla dessa nötter var de som faktiskt var ute i fjol! Mycket förvånande, för de vet precis hur stängsel fungerar och ser ut.
Foto: Ännu ett djur på fel ställe, mitt i natten. Sånt är livet, som bonde…
Nu skulle jag kunna berätta om alla turer bort och fram, och hur många gånger vi faktiskt fick in dem i hagen, men de smet igen. Till er lycka har jag dåligt minne, så jag redogör inte för det…men tack vare rådiga grannar som gillrat ”fällor” genom att binda rep i logdörrar och stänga in djur utan att gå nära dem, så lyckades vi efter många timmars arbete och extremt mycket om och men, att få in den sista amkalven. Den är nu i arrest hemma. Där trivs han.
Så är det en kvar. Igår ringde en kille och sa att han släppt ut sina tama och trevliga köttraskvigor, och fått besök av vår lille röde tjur. Pinsammaste scenariot man kan tänka sig, vårt djur skrämmer upp dem också, och tar med dem in i djupaste skogen. Hela eftermiddagen ägnades åt att klättra över stenmurar, hoppa eller vada genom träsk och kärr, ta sig igenom täta buskage och granplanteringar, krypa under stockar, och plocka blommor och kottar.
Blommor och kottar? Jo, jag hade ju ingen barnvakt, så Elon och Ida, tvillingar som snart fyller fem, var med. Strax efter sex gav jag och barnen upp, det är lite jobbigt att i stålhättestövlar bära småbarn och hoppa på tuvor över träsk. Särskilt när det är två, och man bara orkar gå en gång…
Kvällen kom och någon måste ju mata djuren, så vi for hem och gjorde det. Store sonen hjälpte till, så det gick bra. Jag ringde en vän, som hämtade hem ett barn från byn, han var och lekte, så sparade jag lite tid. Kvigorna som vår tjur skrämt iväg, hade Husse och grannen till hagen lyckats få in i en ladugård på denna sida skogen. Vår röde tjur, står väl i någon glänta och fnissar fortfarande, för den såg de inte till.
Vi tog en kvällsrunda och såg till alla betesdjuren, varpå vi åkte och tittade lite efter vår röde tjur. Inget napp, men vi såg en kille med stegräknare och lurar i öronen. Han har ett stillasittande jobb och behöver röra på sig, så han hann inte stanna och prata. Det gjorde dock hans fru. Vi skrattade gått åt att han missade göken och annat fågelkvitter, och hon sa;
”Jag vill inte göra narr av min man, men tänker på gamle Gunnar, som sa,
”Tur att en har å göra, så ingen behöver ge sig ut å ränna te kvälla!”
Mmmm…tänkte jag. Om man inte har vare sig motions-app eller stegräknare, har man verkligen fått någon motion då? Jag menar, om det inte syns på Facebook, så har det väl egentligen inte hänt? 😉
Det låter fint.
Egentligen är det en styggelse, att det alls ska behövas.
Egentligen skulle ingen behöva veta vad det är.
Egentligen behandlar värderingsövningar självklara saker.
Men nu ska jag tala om vad ordet självklart betyder. Egentligen.
Min vän Torkild Sköld har berättat det. Vill ni läsa mer om honom, och personligt ledarskap,
besök hans Facebook- eller hemsida:
https://www.facebook.com/#!/www.torkildskold.se?fref=ts
http://www.torkildskold.se/
Jag trodde att jag visste vad ”självklart” betydde, men jag gjorde visst inte det. Jag trodde att det betydde ”något som alla vet”. I själva verket betyder det:
”självklart”=klart för MIG själv
Värderingsövningar då? Jo, det är att man talar (med exempelvis eleverna i en klass, eller de anställda på ett företag, för all del) om hur man ska vara mot varandra, för att alla ska kunna vara trygga, må bra, göra sitt bästa och utvecklas. Man gör olika saker tillsammans i olika konstellationer, så att alla lär sig att arbeta med varandra, och acceptera varandra så som man är.
Jag förstår att det behövs. Men vad jag inte förstår, det är vad det är för barn folk lämnar iväg till skolan! Det är rent av elakt, att inte ha förberett sitt barn på att han inte kan förväntas bli behandlad som kung hela livet. Det blir en chock att komma till förskola/skola, när man till dess bestämt över mor och far. Mor och far som bara vill att barnen ska vara lyckliga, så de fått som de vill i de flesta lägen, oavsett om de kör över någon på vägen dit.
Det är inte lätt att få dessa barn att fungera i normalstora barngrupper,
när de inte ens fungerar med sina föräldrar.
Om vi återgår till ordet självklart. För mig är det självklart att JAG som förälder har vissa skyldigheter inför mina barn. (Jag skriver ”han” hela vägen, men det kan förstås gälla flickor också)
Till exempel:
Lista 1.
Jag ska se till att:
Han blir förberedd på att han ska kunna klara sig själv i livet, med allt vad det innebär.
Han ska lyssna och lära, men också konstruktivt våga ifrågasätta, sina föräldrar, ledare och lärare.
Han ska respektera andra människor, då får han respekt själv.
Han ska vara snäll och vänlig.
Han ska inte kräva saker eller pengar av andra, utan artigt be om det i så fall.
Han måste veta hur man beter sig i olika situationer.
Han måste förstå att människor är olika, och bemöts på olika vis.
Han ska kunna se folk i ögonen, när han talar med dem.
Han behöver veta att äldre människor kan höra dåligt, och hur man löser det.
Jag kan egentligen inte se att någon av dessa punkter kan förbises. Det finns säkert mer att tillägga, men detta är minimikrav, såvitt jag anser i alla fall. Då har de fått en bas att stå på åtminstone. Detta finns inte med på lista 1:
Lista 2.
Han blir servad med tvätt, disk och städning, så han inte behöver göra så tråkiga saker, han är ju ett barn, som ännu inte behöver kunna klara sig själv i livet, med allt vad det innebär.
Han har rätt att provokativt ifrågasätta, sina föräldrar, ledare och lärare, när som helst och vad de än säger.
Andra människor ska respektera honom, först då får de respekt.
Andra ska alltid vara snälla och vänliga mot honom, oavsett hur han beter sig.
Han ska kunna kräva, hota, gnälla och tjata sig till saker och pengar av andra, oavsett varför.
Han beter sig hur han vill i olika situationer. Inte hans fel hur det blir.
Andra måste förstå att han gör som han vill, för det har han alltid gjort.
Han behöver inte se folk i ögonen eller svara på tilltal, om han inte vill.
Han behöver inte bry sig om att äldre människor kan höra dåligt, för han tänker inte prata med dem i alla fall.
Barn uppväxta med Lista 2., de ska också ut i livet. Har deras föräldrar gjort sitt jobb?
Apropå jobb, så undrar jag om det är så lätt att få ett arbete, med den attityden man har, i så fall. I skolan får man många chanser, för det är skolplikt i Sverige, så hur illa eleven än beter sig, får han alltid en chans till. I arbetslivet åker han ut med rumpan före, troligen ganska strax.
Då har du, som låtit ditt barn växa upp med lista 2, ordnat en ung vuxen med två alternativ:
1.Socialfall, om du ledsnar och häver ut honom.
2.Mambo, som kommer att fortsätta vara ditt lilla barn, som gnäller, kräver och ordnar städning och tvätt åt dig. I gengäld kanske han klipper gräset någon gång om du bett fint, och han får bra betalt, och sedan väljer han äldreboende åt dig. Något liv, det får han aldrig, för han förstår inte hur, och ingen vill heller ha honom långvarigt, när de förstår vad egocentrisk han är.
Var det så du tänkte, när du ”var för snäll” mot honom som liten?
Att han skulle slippa ta ansvar för något. Fanns det något positivt med det egentligen?
Härligt, nu har bonden gjort våren!
Eller? Vad menade tant nu?
Jo, vårbruket är gjort, alltså. Nu kommer något, som förträngts i minst 20 år…
Om inte bönderna gör våren, finns det inget att äta i vinter.
Alla kanske inte tänker på det. Eller så tänker ni,
”Mäh! Jag äter inte gräs heller!”
Förvisso inte, möjligen citrongräs…eller gräslök, men det var inte det vi sådde på åkrarna.
Vi gör det enkelt denna gång. Jag, som många andra är en andrahandsvegetarian.
Men på många ställen i vårt land, kommer buskarna och tar över det öppna landskap,
som Ulf Lundell sjunger om, och som så många påstår sig vilja ha.
Men det tror jag inte på!
Ni ljuger.
Massor av folk sitter i hus och lägenheter och ljuger om det! De tittar åt fel håll i kyl- och frysdisken på Ica. Bara det är billigt, så går det bra. Ute i spenaten går det några envetna bönder kvar, och försöker få lite fason på decennier av förfall, just på grund av detta. Vi gör vad vi kan och hinner, men hur ser det ut hos dig?
Vem äger marken, och hur förvaltas den?
Vi tycker i alla fall att det är roligt om folk kan se ut genom fönstren i stugorna.
Så här ser det ut på sina ställen i Halsäng med omnejd:
Bilden nedan till vänster är vad paret i Dammhall har att titta på, genom fönstren på framsidan. Förut var det som ovan, buskar och full skog. På sikt förväntar jag mig att de kan se en bild som den nedan till höger, Ivans ”hästabete”, fast med djur på. Typ så här:
Foto: Tjurar på Nolgårdsbetet.
Och nästa gång du går in i affären,
TÄNK PÅ DETTA:
