Månadsarkiv: augusti 2016

Annons

Personlig utveckling

Att utvecklas som person, vidga sina kunskapsvyer och göra sig nya erfarenheter är en viktig del av livet! 😀
Med hjälp av Alfred kan jag efter denna sommar checka i ett par boxar till, nämligen att:

1. – Det gör Mycket mer ont att slå tån i Pino på utflykt än i Max boll!

2. – Kräk är jobbigt att skrubba från mattor!

3. – Allt går att äta med ketchup, även dammråttor!

4. – Köttbullar är mycket lättare att pricka kylskåpet med än potatismos!

5. – Det finns ingen Chanelscarf i världen som inte blir snyggare med en rejäl snorkråka på!

6. – Man kan när som helst bli bjuden på en god plastcitron och då är det bara att hugga in med god aptit! (Se nr 3, allt går att äta med ketchup).

7. – Det är ruskigt att trampa i en bajskorv!

8. – Det är minst lika ruskigt när lille sötnosen trampar i bajskorven och sen glatt knallar vidare till leksakslådan! Huga!

9. – Ska man på långresa och har glömt ”Itten” (den blå filten med kanin på) kan man lika gärna åka hem!

10. – Aldrig planera viktiga saker att göra under middagsluren, just den dagen har John Blund definitivt inte tid att komma…

Jag har också lärt mig att alltid ha en litet glas vatten redo på bordet, för titt som tätt kommer någon med kepsen på sned och ett leende från öra till öra och sträcker fram en liten blomma eller ett maskrosblad med sönderkramad stjälk. Och då sprider sig lyckan och det blir varmt i hela hjärtat, även om man just då råkar stå i en bajskorv!

Den finaste bukett man kan få!

Den finaste bukett man kan få!

Max med sina rundade hörn är en alldeles utmärkt bok att snubbla på!

Max med sina rundade hörn är en alldeles utmärkt bok att snubbla på!

Annons

Kristjan Lootus, praliner & grisjakt

Idag känner jag mig som drottningen av Saba! 😀 Eller Drottning Silvia på julafton. Eller Elizabeth Taylor för den delen. Minst.
Först och främst har jag ju nått otroliga nummer 1 av Allt för Föräldrars mest lästa bloggar, sen sitter jag här på kvällskvisten och småchattar lite bara sådär med Kristjan Lootus (ni vet han som ser ut som en grekisk gud och dansade med Linda Lindorff i Let´s Dance) samtidigt som jag käkar chokladpraliner och inte nog med det står Klas, min kära bonde, och HÄNGER TVÄTT!

Övrigt på Plus-listan idag är att vi i morse lyckades fånga in den förbannade grisen (tillika vår blivande julskinka) Elisabeth efter ännu en natt i skogen! Nu har hon förvisso rymt igen och är i skogsdungen och käkar plommon men säg den lycka som varar för evigt. Dessutom är det förbaskat dåligt väder på gång vilket betyder att vår hantverkare hinner måla i vår festlokal istället för på grannens husfasad, HA!

Och vänta vad hör jag!?? En borrmaskin! Klas står faktiskt i köket och lagar en pall som jag har hållit på att slå mig gul och blå på de senaste veckorna när jag envisats med att klättra upp på vraket för att nå kakorna på hyllan i skåpet! 😀

Han är fin min man. Och faktiskt måste jag erkänna att anledningen till chatteriet med Kristjan Dansgud inte beror på att han tycker att jag är århundradets pudding utan på att min underbare, omtänksamme man faktiskt förstått att hans fru trots att hon så gärna bytt ut sidenskorna mot trätofflor ändå saknar sina klackar ibland…och i hemlighet grejat ett par danslektioner till mig i födelsedagspresent…
Min fina, fina Klas.

Bonde med fru tar en svängom i studion!

Bonde med fru tar en svängom i studion!

Annons

Oh, alla fina, fina, underbara, tack!

Ojoj och gulp, efter att min Bondefru-krönika denna veckan passerat Tanja Fylking på blogg-toppen känner jag gräslig prestationsångest över nästa inlägg… 😉

Så vad jag egentligen borde göra nu är att skriva något kul och fyndigt om vår nya griskulting Elisabeth som vi med förenade krafter hämtade i eftermiddags. Grisen tjöt, Alfred tjöt av bara farten och Klas hängde i ena bakbenet medan grisbonden själv for som en vante hit och dit med ett fast grepp om grisens öron. En syn värd att betala både en och två riksdaler för vill jag lova! 😀

Men, det finns något annat som måste skrivas först…
– Att Aldrig kunde jag tro att mina tankar skulle engagera så många. Mitt inlägg har delats hundratals gånger och jag kan inte räkna alla positiva, verkligt fina, personliga hälsningar, pepp och kommentarer som ramlat in via sms, mail och facebook. Så många i samma situation har hört av sig och tackat för att jag klätt deras tillvaro i ord, och för att jag vågat ta risken (och ja, ja, jag ska väl nämna att det även damp ner, mitt i all värme, en liten, liten kommentar från ett litet, litet troll, anonymt såklart och från icke spårbar avsändare, om att jag skulle försvinna från byn).

Tack, alla ni fantastiska, medkännande och genuina människor. Ni som känner mig närmre vet att jag är en rätt cool typ som inte är särskilt öppen med känslor och sånt krafs till vardags men jag är verkligt Rörd. Ni har gjort mitt hjärta alldeles varmt och mjukt!

Efter viss kamp har Elisabeth anlänt i Karlssons hage!

Efter viss kamp har Elisabeth anlänt i Karlssons hage!

Annons

Livet efter TV, en bondefrus vardag

Det här med att bestämma sig för att dela livet, gifta sig och skapa familjeliv med en bonde, det tål att reflekteras över.
Att jag är en av dom som träffat sin livskamrat genom TV4:s kassa-ko ”Bonde söker fru” är väl ingen hemlighet. Många är vi tjejer som fallit för de utvalda bönderna och kastat oss modigt rakt in i arbetsklädda starka famnar, beredda att ändra våra liv, men nästan lika många är dom som hamnat på tidningarnas löpsedlar under rubriker som ”… lämnar bonden!”.
Jag hör till dom som tror att inte var det kärleken det var fel på, det är bara helt enkelt och jäkligt ärligt uttryckt, SKITSVÅRT att leva med en bonde!

Den våren jag sökte satt jag och surfade runt lite, spänd på det som skulle komma och nyfiken på vad som gick att läsa om bondecirkusen, och hamnade på Johan Wadborgs (Bonde 2012) hemsida. Där stod rent ut och mycket ärligt att ni som gillar att åka på sommarsemester, skriv inte till mig, då skördar jag!
Jag la detta på minnet men käre Johan, du glömde nåt: Nämligen att på hösten gör en bonde i ordning efter skörden, på våren är det vårbruk och på vintern kör han ta mej faan snö!!! Sammanhängande tid tillsammans är alltså att fetglömma…typ året runt. Och det är inte lätt att som flickvän, fru och partner alltid befinna sig i rang 2 steg under vädret och 1 steg under traktorn (behöver traktorn skuras och och jag kli på ryggen kan ni ju räkna ut vem som får sitt först…). Jag anser inte att vi bondfruar är högfärdiga och ovanligt krävande på något sätt men ibland är det ju kul att var prio 1. Typ på sin födelsedag. Eller bröllopsdag. Eller när man brutit benet. Fast det går ju inte, när halva årsinkomsten hänger på SMHI´s ödesprognoser! Suck, bara att linka hem och spjäla med en päronkvist och hushållspapper…

En annan sak som herr Wadborg glömde skriva är att vi tjejer som flyttar för evigt tar på oss rollen som byns udda pippifågel som aldrig någonsin kommer passa in, hur många knutar vi än slår på våra arma ben! Våra fjädrar kommer helt enkelt alltid att vara lite grönare och våra kliv lite större än alla andras i byn. Och det kommer tyvärr alltid att finnas ett gäng avundsjuka byfånar vars enda nöje är att leta fel på oss pippistackare för att med illa dold skadeglädje informera vår make om alla våra brister. För ”hans eget bästa” såklart!

Summan av kardemumman är att inte är det bara guld och gröna ängar för oss offentliga bondfruar, för det ÄR tufft att flytta från allt man har för att upptäcka att den enda person man har givit upp hem, jobb och vänner för inte ens är där! Men den bonde som ser det fina i den där pippin som skuttar lite högre än alla andra och kraxar i lite annan tonart och ordnar med avlösning nån vecka om året och överraskar med ett litet äventyr, han kan se fram emot ett rätt mysigt liv. :-)

– Och därför min kära bonde, finns det nybakad kaka och te till dig när du kommer hem inatt från åkern i månskenet! Du är min prins på röd traktor!

Tröstlöst tröske...

Tröstlöst tröske…

Annons

Karlssons campar vidare.

Synkroniserat plask I vattnet!

Synkroniserat plask I vattnet!

Nu är vi igång och campar igen!

Den här gången gick det bättre att sätta upp förtältet. Faktum är att det tog noll minuter. Vi hade nämligen glömt halva tältet hemma. Förutom det så har vi endast glömt en svart skjorta och kött till grillen. Detta betyder att jag kommer se ut som en slashas på onsdag kväll när vi ska på lite galej samt att vi kommer att få ge 200 riksdaler för en seg bit kreatur på Ica när vi har hela frysen full med svärfar Åkes ekologiska premiumklass-biff!

I övrigt har Trosa Havsbad so far levererat! Sol, vind och vatten för att vara lite klyschig samt en minigolfbana, lekplats med chyssta gungor och 2 laktosfria glassar i tjorren. ☺ Nu sover Alfred så sött efter en dag full av för en liten knatte stora äventyr och mamma och pappa har laddat med Clint Eastwood på dvdn och Marabou i skafferiet. Nu ska vi bara hålla oss vakna tills filmen slutar också…. 😉

Grabbarna Karlsson delar en Sandwich i solskenet!

Grabbarna Karlsson delar en Sandwich i solskenet!