Min käre make Klas gillar att mecka, snickra, fixa, dona och greja! 😀
– Så länge det inte är på det egna huset, vill säga. Då finns det 517 st ursäkter till varför det inte ska göras just nu eller 618 st andra grejer som bara måste fixas först. M.a.o vi har inget pannrum fastän kulverten grävdes för 9 år sedan, mina gäster i butiken trillar fortfarande huvudstupa nerför trappan eftersom det inte finns nåt räcke, jag får släpa barnvagnen uppför 4 trappsteg så bebben får hjärnskakning för vart steg eftersom det inte finns nån ramp, vår övervåning har inga väggar och stupar rakt ner i vardagsrummet, vi har inga stuprännor så jag trillar runt i dom djupa droppkratrarna och vrickar fötterna hej vilt… och lite sånt.
Döm om min förvåning när gubben igår kväll sa att han skulle mäta trappstegen för rampen…utan minsta tjat! Av egen vilja! Tyvärr gick intet måttband att finna så Klas hämtade måttrullen från garaget. Håll nu i minnet inför fortsättningen av berättelsen att Klas inte är så fruktansvärt road av att städa i garaget heller så där har allsköns otrevligheter fritt blås att föröka sig.
Då fortsätter vi: Trappan mättes och måttmojängen fick tillbringa natten i halltrappan. Oturligt nog hade en spindel i höstas bestämt sig för att rullen var det perfekta stället att lägga sisådär 14000 ägg i. Oturligt nog vad det kläckdax inatt. Imorse, jag skojar inte, hade 300 nya små microspindlar gjort sig hemmastadda i trappen och vävt ett stort nät över trappsteg 7 och 8 och startat företaget ”Pensionat Spindeln”. Jag kan inte säga annat än att det var företagsamt av de små liven men eftersom samtliga saknade papper med bygglov körde jag hela gänget på porten utan vidare förhandling. Återstår att se om är fräcka nog att överklaga till kommunen!
Vad roligt du skriver, fortsätt med det.