En blogg om resor vi gjort med våra barn

Dotterns första ”Show and Tell”

 10 juni 2018

Snart sommarlov

Jaha, så var det juni igen. För oss föräldrar med barn i statlig skola innebär det att barnen bara går halvdagar i skolan. Det gäller hela månaden. Min son som går i kindergarten ska därför hämtas 11.45 istället för den vanliga tiden 14.15. Dottern slutar 12.00 istället för 14.30. Dessvärre börjar de också tidigare på morgonen i juni, 8.15 istället för 8.30, vilket kan vara besvärligt om man redan har svårt att komma iväg i tid på morgonen.

Dottern hade ”Show and Tell”

I onsdags var en sedan länge emotsedd dag för min sexåriga dotter. Den här terminen har nämligen alla barnen i ”year one” fått göra ett litet specialarbete om ett djur som de fått presentera inför klassen. Ingen avancerat förstås – bara ett stort färgglatt papper med bilder på det valda djuret och något att ge till barnen att pyssla med under tiden för presentationen.

Berättade om tigrar

Att min dotter skulle ha sitt arbete om tigrar har hon bestämt sedan flera månader tillbaka och i onsdags var det så äntligen dags för hennes ”Show and Tell”. Vi hade inte lagt ned så mycket tid på det utan gjorde det enkelt genom att välja bilder som hjälpte henne komma ihåg vad hon skulle säga. En ätande tiger för att berätta vad de äter, en simmande tiger för att tala om att de tycker om att simma, olika mönster på tigerränder för att säga att alla tigrar har olika ränder, en bild på tigrar med olika pälsfärger och sedan en lite allvarligare bild med en jägare för att berätta varför det inte finns så många tigrar kvar.

wilma

Övning inför ”Show and Tell”.

Vi klistrade på bilderna på det orangea pappret och övade några gånger kvällen innan, och det gick hur bra som helst. Tydligen hade det gått bra på hennes ”Show and Tell” också berättade hon stolt efteråt.

Stort fokus på det akademiska

På Malta läggs stor vikt vid skolan, även i unga åldrar. Nyligen kom det en ny lag som bestämde att maltesiska barn inte ska få lika mycket läxor som tidigare och det märkte vi faktiskt efter årsskiftet. Personligen tycker jag att skolan pressar barnen för hårt. Man lär sig tidigt vikten av att studera och prestera som en förberedelse inför vuxenlivet. Det här beror – om jag blivit rätt informerad – på att ens utbildning verkligen  bestämmer ens öde på ett mer påtagligt sätt här på Malta än vad vi är vana vid. Någon har sagt att det inte går att få ett hyfsat bra jobb här utan att ha pluggat på universitetet. Med andra ord är det en stor press på både föräldrar och barn. De som har råd väljer att sätta sina barn i privatskola för att ytterligare förbättra chanserna.

Att min dotter hade sin första ”Show and Tell” redan vid sex års ålder är väl på ett sätt väldigt nyttigt och bra. Att söka efter information om ett ämne, förbereda och sedan kunna tala inför sin klass är utvecklande och kan stärka självkänslan. Men eftersom jag känner föräldrar med äldre barn vet jag att det kommer att accelerera fort.

Jag är av åsikten att barn ska  få leka så mycket som möjligt. Rörelse, lek och samspel med andra barn är enligt mig viktigare vid den här åldern än akademiska resultat. Men samtidigt är jag glad för att hon får uppleva det här.  Så länge hon tycker det är kul funkar det ju. Dessutom kommer hon säkert ha det ganska lätt när hon börjar skolan i Sverige.

Tiden flyger!

4 Juni 2018

Hej allihop!

Ja, ni som följt bloggen undrar säkert varför jag inte skrivit på ett halvår. Det finns många anledningar till det och mycket har hänt som påverkat min lust att skriva. Det kan jag berätta mer om en annan gång. Nu är jag dock tillbaka och ska försöka skriva åtminstone ett par gånger i veckan.

Jag uppskattar er väldigt mycket och jag tycker det är roligt att kunna förmedla lite om hur det är att bo här (med barn).

Håll utkik så ses vi!

Kram, Nina

Dottern sex år i dag!

15 november 2017

Dottern fyller sex år

Ja, i dag är det en stor dag som dottern har sett fram emot länge – sedan hon fyllde fem, typ. Att det skulle bli ett stort kalas har det aldrig varit någon tvekan om. På Malta tas födelsedagskalas på stort allvar och enklare bjudningar hemma är nog ovanliga. 

Maltesiska barnkalas påkostade

Dottern fyllde fem år bara en månad efter att vi kommit hit. Då hade vi ingen lust med att ställa till med kalas eftersom vi var upptagna med att bara försöka komma tillrätta här. Dessutom hade vi då ingen koll på hur malteser hanterar födelsedag. Sedan dess har vi dock varit på en hel del kalas och har nu ganska bra koll. I korthet kan man sammanfatta barnkalas så här:

  • En lämplig lokal hyrs – ofta kaféer, restauranger eller ställen som Playmobil och Funland.
  • Animatorer – alltså lekledare utklädda i kostymer hyrs in.
  • Lekar leks och danser dansas – det ser animatorerna till.
  • Ansiktsmålning är vanligt.
  • Barnen serveras typiska barnvänliga rätter som pizza, hamburgare, nuggets, pommes o.s.v.
  • Serveringsborden dignar av godisskålar fulla av godsaker.
  • Tårtan är enorm, överdådig och påkostad – ofta omsorgsfullt dekorerad med födelsedagsbarnets favoritfigur.
  • Pågår i ca två timmar.
  • Barnen får med sig någon present innan de går hem – oftast bestående av en godispåse men kan även vara i form av någon liten leksak eller bok.

Dotter har kalas på lördag

Vi kommer i princip att följa mallen men med undantaget att vi inte kommer att ha någon tårta. Dottern gillar inte tårta utan har beställt glass istället. Kalaset kommer att vara på lördag och jag kommer självklart rapportera om det efteråt.

Tiden går så fort

Jag kan knappt fatta att min dotter, min förstfödda, min lilla ”olyckshändelse” och mitt stora mirakel som virvlat runt som en stormvind sedan den stund hon kom ut med vidöppna ögon och ena armen utsträckt som som en flygande superhjälte redan har funnits på jorden i sex år.

Här kommer en bild från hennes födelsedag eller runt hennes födelsedag varje år från den dag hon föddes.

20111117_082140

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

SAM_5759

IMG_2553

      IMG_20161112_092044

      image-0-02-05-cab55e9d2277c3f8f2c54498b171cfcfdb47db67aab935496a8d7f395b14be58-V

ÄLSKAR DIG FÖR ALLTID!

Skyfall och onödig hämtning av ickesjukt barn

10 november 2017

Skolan ringde om att sonen var sjuk

När jag satt och jobbade hemifrån tidigare idag skrev min man och sade att skolan ringt och sagt att vår son var sjuk och undrade om han kunde hämta. Vi kom fram till att han skulle hämta honom. Precis när vi kommit fram till det kom en åskknall och en blixt med efterföljande regn. Regnet eskalerade snabbt till ett skyfall – något som inte är ovanligt vid den här tiden på året. Dålig tajming!

Ni som följt min blogg vet att regn på Malta innebär kaos. (Läs mer om det här och här.) Bussarna slutar ofta att gå helt och hållet och vägarna svämmas över på grund av brist på markbrunnar. Med andra ord var det inte optimalt att behöva hämta sonen i detta oväder. Min man lyckades ändå hitta en buss och fick gå sista biten. På vägen bokade han en taxi för att kunna ta sig hem.

Sonen kom hem pigg och glad som en mört

För en stund sedan kom de hem. Min son var glad i hågen över att ha blivit hämtad tidigare och över att ha fått åka taxi. Han såg inte det minsta sjuk ut och när jag frågade om han var sjuk sade han nej. Jag frågade då min man varför de sagt att han var sjuk. Tydligen hade sonen somnat till i klassrummet ett par gånger, men hade inga andra symptom.

Min man hade alltså slösat 9 euro på taxiresan – som för övrigt var helt i onödan eftersom det vid det laget slutat regna – på att åka hem med vår INTE sjuka son, vilket innebär att vi båda måste jobba hemifrån medan treåringen tittar på teve och busar i samma rum. Kul va?! Ja, jag är ironisk.

Ringde skolan

Eftersom jag var lite nyfiken på (läs:asförbannad) på skolans  praxis när det gäller sjuka barn ringde jag dit och sade att sonen inte visade några tecken på att vara sjuk. Hon sade att de inte är läkare och att vi inte måste hämta. ”Jaså”, tyckte jag, ”måste vi inte hämta när ni ringer och vill att vi hämtar?” ”Jo, i vissa fall, om barnet är riktigt sjukt”, sade hon. ”Men du sade inte till min man att han hade somnat till, bara”, sade jag. ”Nej, han frågade inte”, svarade hon. Men vad f****”*&%¤()>>@!!!! (=Svordomar olämpliga för publicering.)

Konstig dag

Så med andra ord blev den här dagen inte riktigt som vi tänkt oss. Mannen sitter mittemot mig och kämpar med sitt jobb. Jag har bloggat en stund i stället för att jobba – berättar mer om min jobb en annan gång – för att jag var tvungen att skriva av mig så att jag nu ligger ännu mer efter med jobbet. Dottern ska hämtas om ett par timmar så jag lär inte hinna få så mycket mer gjort idag heller. Eftersom hon har skolplikt kan man inte hämta hem henne tidigare hur som helst. Men det är okej. Det tänker jag ta igen med råge ikväll. FREDAGSMYYYYYYS!!!!!

Läxor och gymnastik

31 oktober 2017

Nya vanor

I och med att min dotter började i skolan för några veckor sedan har hon även fått läxor att göra, vilket bara är en av flera nya vanor. Läxor hade hon även i kindergarten, men då handlade det bara om att vi fick hem en bok i veckan som vi skulle läsa för henne. Numera består läxorna av övningar hon ska göra hemma. Läxorna har hittills varit av det enklare slaget, som att räkna figurer och sätta rätt siffra bredvid, eller att skriva bokstäver – och då alltid en bokstav i taget.

IMG_20171018_173053     

Jag är glatt överraskad över hur positiv hon är till sina läxor. Ofta påminner hon själv om att hon har läxor att göra. Fast ibland är det segt förstås. Hon gillar inte att behöva rita saker på kommando. Annars älskar hon att rita och är – om jag får säga det själv – väldigt konstnärlig, men hon vill bestämma själv vad det ska bli.

IMG_20170928_171818

Dottern i färd med att göra läxan.

Läxor nästan varje dag

Läxor får barnen varje dag utom på torsdagar. På fredagarna får hon lite mer läxa att göra över helgen. Inför skolstart bävade jag just inför det här, för jag hade hört att barnen får mycket läxor i tidig ålder, men ännu så länge är det inte så mycket att det blir en börda. Något som är värt att nämna i sammanhanget är att om barnen går på eftermiddagsklubben så gör de sina läxor där och får hjälp av personalen. Himla bra eftersom arbetande föräldrar gärna slipper hålla på med sådant på kvällen. På det sättet är läxan redan gjord när man hämtar barnet. Men detta gäller alltså bara om barnet går i klubben. I annat fall blir det till att göra läxorna när man kommer hem. 

Äntligen gymnastik

Min dotter är som många andra barn väldigt fysisk av sig. Hon är stark och vig och ständigt i rörelse. Jag har sedan länge märkt en talang för både sport och dans. Därför har jag försökt få henne att börja med någon aktivitet, men det har hon inte varit intresserad av. Dessvärre har hon redan något typ av prestationsångest som gör att hon är rädd för allt som låter allvarligt, som att gå på en kurs. 

Misslyckat försök

I våras gick jag och en annan mamma med en dotter i samma ålder på ett provtillfälle i gymnastik, med hopp om att tjejerna skulle tycka att det var roligt. Den andra flickan var genast med på noterna men min dotter satt i ett hörn med korsade armar och såg ut som ett åskmoln hela tiden. Efter det har jag inte vågat prova. Jag vill ju inte att hon ska känna någon press. Men så för ett par månader sedan började hon plötsligt intressera sig för att hjula och stå på händer. Förmodligen hade hon blivit inspirerad av något annat barn i skolan, så hon övade och övade varje dag tills hon kunde. Det är för övrigt något jag beundrar hos henne. När hon har fått för sig att hon ska lära sig något så fortsätter hon att öva tills hon kan det.

Kompisstöd och en aning manipulation

När skolan började i september märkte jag hur hon övade på lekplatsen med ett par andra tjejer. En av dem går på gymnastik så jag bestämde mig för att göra ett försök. Så jag pratade med flickans föräldrar som i sin tur pratade med sin dotter om att min dotter var nervös och behövde uppmuntran och stöd för att våga prova. Sedan en eftermiddag gick vi dit tillsammans, utan att jag förvarnat dottern om det. Det gick över förväntan. den andra flickan tog väl hand om henne och förklarade hur det funkade och att fröken var snäll. På det sättet lät sig dottern övertygas av sin vän att prova. De övade till och med lite innan de gick in, hand i hand.

IMG_20171010_171544     IMG_20171010_171657

Jag hade även förvarnat läraren via sms om hur min dotter kände och det var bra att hon gjorde det. Hon tog extra väl hand om henne, gav henne mycket uppmärksamhet och uppmuntran och gjorde hennes första gymnastiktillfälle till en positiv upplevelse. Hon lät mig till och med kika in ibland så att jag kunde se hur bra det gick.

IMG_20171010_172430

Uppvärmning innan gymnastiken.

Efter det har hon gått på gymnastik två dagar i veckan. Hon älskar det och ser fram emot det. Och jag är överlycklig. Jag visste ju att hon skulle tycka om det om hon bara gav det en chans. Lokalen ligger i St. Michael School, en privatskola som ligger ett stenkast från mina barns skola och lekplatsen där de brukar leka efter skolan. Helt perfekt, med andra ord. I eftermiddag är det gymnastik. Efter det är det Halloweenfirande med ”trick or treat” i organiserad grupp. Det blir med andra ord en lång kväll för oss alla…