Månadsarkiv: februari 2017

Annons

Karneval!

28 februari 2017

Karnevalen firas i flera dagar

Malta är ju ett katolskt land, och i katolska länder firar man karnevalen, ofta med både pompa och ståt, parader och fantastiska kostymer. Ordet karneval kommer från latin och lär betyda ”farväl till köttet” och de köttsliga begären. Då frossar man i festligheter innan den 40 dagar långa fastan som vara ända till påsken. Nu vet jag inte hur många det är som håller på de gamla traditionerna med fasta, men många här på Malta är mycket religiösa, så det kan nog hända att det är rätt vanligt.

Långhelg för skolbarnen

För skolbarnens del är det nu långhelg. Både i dag och i går har de varit lediga. Däremot är det ingen nationell helgdag nu så alla jobbar som vanligt. På barnens förskola/skola (och alla andra, skulle jag tro) inleddes karnevalsfestligheterna redan i fredags. Då fick de komma utklädda till skolan och fick äta pizza och leka lekar innan de slutade redan klockan tolv.

Min dotter bar sin fladdermusklänning och en röd glittermask dagen till ära. Min son hade fått låna en jättefin bi-mantel (alltså en mantel med gula ränder och huva med känselspröt), men han ville inte ha den på sig utan nöjde sig med en svart mask som jag köpt. Fast den åkte inte på förrän han kom till förskolan på morgonen.

image-0-02-05-051821101e8198b3ddd430445536388814d86720b5ae9549da3af03673b25703-V_resized_20170228_113902580   IMG_20170224_080138_resized_20170224_105225239

Det är som bekant förbjudet att ta kort på andra skolbarn, av uppenbara skäl, så jag kunde inte ta några foton av alla utklädda barn. Ni får föreställa er att det var en ganska fantastisk syn med alla små superhjältar, prinsessor, brandmän, clowner, allehanda djur och en massa annat. Helt underbart faktiskt. Men här är mina två barn med sina klasskompisar som också är syskon.

IMG_20170224_115844_resized_20170228_014957505

Lillebror ville egentligen inte vara med på bild, som man kan ana.

Karneval i Valletta

I Valletta har det varit festligheter i flera dagar, ända till i dag. Vi var där i lördags och tittade. Det var en bra dag att åka dit för vädret var underbart och stämningen avslappnad.

image-0-02-05-6aaa5e593f51c633966cdc062132793a3aa3764977e5654dd6d123aa0e6f86a0-V_resized_20170228_011514365

Storasyster höll lillebror stadigt i handen.

Vi tog det mest lugnt, åt lite och beundrade alla vackra kostymer. Det fanns både utklädda barn och vuxna. En del av de mest avancerade kostymerna var tunga och ganska jobbiga att bära, det märktes på en del av de unga tjejerna speciellt. Här kommer en massa bilder som vi tog.

image-0-02-05-5cb612e28b95c1a8b54fc920d680db1fa31df51fbfcddde53d299c0b0bab58d8-V_resized_20170228_011546612   image-0-02-05-7d537709d02ea96e4bb5a6de1033a455bf2e040ddd4a8c6f67221d29bf3eb220-V_resized_20170228_011119303 (1)   image-0-02-05-49f6da764756a03d7ae12c5a3815042b2a4e033288e385851704a15097c9f841-V_resized_20170228_011243997   image-0-02-05-58ecb3d153f26760ed2d6ad0bc7357cbec260ce57c2eeb4a9ba9d408b53872fe-V_resized_20170228_011217362image-0-02-05-781f7a5a7010e9669d4c20a498b8cac8dfe89de4243874e5470405fe9fbdeb33-V_resized_20170228_011451660   image-0-02-05-280948304ee13ef40995a3eab857f609ded3771feccc1f46510ae8ebaa128a74-V_resized_20170228_011535333image-0-02-05-ab00fe9d2dca3c040b970d2b10376e106a5b87d395c5c4a31f319741f6322c85-V_resized_20170228_011152745   image-0-02-05-ac6e5b579e65fa1c84c369136238b4e916c259089a2c9e630bd41bf32ebd6815-V_resized_20170228_011502593image-0-02-05-c2138e3af74b5575573bfa2aa7f89ef2a74d96706b099f8249d5f404dbe4db73-V_resized_20170228_011439214   image-0-02-05-d765d52e094fef008138d8c76a7e36d7611ac61729851b023b93e264a33d13a9-V_resized_20170228_011134947image-0-02-05-f4c98c4148288b5bab60abab794077b65b054a55c29b8491a2d7848bf89fef5d-V_resized_20170228_011016694   image-0-02-05-f4250f5d3fe91eb6faf4d3d219a7404f7128316be15bd644a6b6bbac94073a96-V_resized_20170228_011231933

Det var en riktigt trevlig dag som avslutades med att barnen fick varsin ballong att ta med hem.

image-0-02-05-452af91fc850d4516772c1ca995407c2558b6bc7f5424f6c2a65082e77617a37-V_resized_20170228_010954053

Ballonger hör till när det är fest.

Rysk fest på söndagen

Mamman till våra barns kompisar är från Ryssland, i likhet med väldigt många andra här på Malta. Tydligen firar rysk-ortodoxa också en slags karneval. Hur som helst är den här kvinnan med och arrangerar en stor rysk fest varje år vid den här tiden. Det är dock inte bara ryssar som kommer dit och vi fick en inbjudan att vara med. 

Festen hölls på vattenlandet Splash and Fun Park som ligger ganska nära oss.

image-0-02-05-89a4acf7b0c23bbfac6889eb46f1486192db2387e96fd37098695255ea02fa26-V_resized_20170228_113927374

Det var mulet och kyligt när vi gick hemifrån så vi skippade solglasögonen och tänkte att vi nog ändå skulle vara inomhus. Men när vi kom dit sprack det upp och blev jättefint väder.

image-0-02-05-135b66a95842ae83bf5a7733923e619e2caea81c96902cc8534bc2439bb5eae6-V_resized_20170228_113950570    image-0-02-05-4c039e3e30d139d5d8658143dd6b61e698954b4bdadb47753b33ce8b89337966-V_resized_20170228_114003302

När vi såg alla människor insåg vi att det mesta var utomhus. Det fanns karuseller, hoppborgar och en massa annat kul, och mycket var gratis. Det blev en underbar dag i solen – vi ångrade att vi lämnade solbrillorna hemma – och en massa lek och hopp för barnen.

image-0-02-05-1cafa5b28f6f6f539ab36b8b78733eb4c12227c16a4baaa56c9215e4c4b9492b-V_resized_20170228_114048053   image-0-02-05-63e9cc677269bcb2fda5669091be16fcbffa6571935273f981ef62d218021fa6-V_resized_20170228_114018362IMG_20170226_144904_resized_20170227_014316050   IMG_20170226_143045_resized_20170227_014401871IMG_20170226_144528_2_resized_20170228_021236350   IMG_20170226_143852_resized_20170228_021208016

Inne i tältet fanns en scen med uppträdanden, försäljningsstånd och mat att köpa.

image-0-02-05-479f23f99cd08950c192710814f6978c7f168214396c6330533c7887a155ca2c-V_resized_20170228_023403813   image-0-02-05-5b14f2d3b1b843a6abb6eb863a374726aeafb9dd21e81bbc47459e2c741d359d-V_resized_20170228_114108213image-0-02-05-ed7a442cc096dd3e2d9c9d3c6d02d74c9952d533305c108b44ab134a97763a44-V_resized_20170228_022434250   IMG_20170226_132818_resized_20170228_022305266

Det blev ännu en underbar dag i karnevalens tecken som vi sent ska glömma. :)

 

 

Annons

Sonen tillbaka på kindergarten

24 februari 2017

Lillebrors hand har läkt

Hej! Ja, jag är medveten om att det är länge sedan sist, men jag har haft fullt upp. En bra sak som hänt är att min sons hand har blivit så bra att vi har kunnat ta bort bandaget så att han har kunnat börja på kindergarten igen. Egentligen sade plastikkirurgen som vi träffade för ett par veckor sedan att han kunde börja på kindergarten redan 2,5 vecka efter olyckan, men min son har inte velat att vi skulle ta bort bandaget. ”Dont” (ont), har han sagt, och det har vi respekterat.

Fick lavendelolja av ny bekant

Härom dagen började min dotter leka med två tvillingar på lekplatsen efter skolan. Jag pratade med deras mamma, och det visade sig att vi hade mycket gemensamt. Vi delade inte bara samma födelsedag (i lördags) utan har också några liknande intressen. Ett av dem är naturliga läkemetoder. Hon gav mig en flaska lavendelolja som lär vara väldigt bra att använda på brännskador, bland annat. så det har vi smort på ett par gånger om dagen och tycker faktiskt att det verkar påskynda hudbildningen.

IMG_20170224_080300_resized_20170224_111041542

Vi har insett att min son varit rädd för att ta bort bandaget, att det blivit liksom en del av honom. Därför kände jag att jag måste dra gränsen någonstans. Min plan var att han skulle börja på kindergarten (igen) på måndag.

Bandaget lossnade

Men så i onsdags när vi var ute och promenerade så jag att bandaget hade lossnat, kanske för att han lekt så intensivt. Jag tog det som ett tecken på att det var dags att ta bort det helt, så jag gjorde det, och han accepterade det (med bara smärre protester). Jag frågade skolan om det var okej att han fick börja dagen efter – alltså i går – och det var det, eftersom bandaget var borta. Jag bestämde att han skulle få en mjukstart och bara behöva vara där i 1,5 timme, till klockan tio.

Nervös

Jag var lite orolig för hur det skulle gå för honom på kindergarten. Han kände en massa motstånd mot det, det var tydligt. På onsdag kväll när vi lade oss pratade jag med honom om hur det skulle bli dagen efter och sade att han var en stor pojke nu. Då svarade han ”Nej, jag är inte stor pojke. Jag är liten. Jag äter så lite mat” (fast på bebisspråk).

Morgonen efter blev det en hel del gnäll när han insåg att han inte skulle få sitta och titta på teve när storasyster och pappa gick till kindergarten, utan måste följa med själv. Men det hjälptes inte. Däremot fick han ett plåster på den känsligaste delen av sin hand för att han skulle känna sig tryggare. Fast han var jättesur och ville inte alls bli fotograferad.

IMG_20170223_075602_resized_20170223_082125152

”Nej, jag vill inte bli fotad. Jag är sur!”

IMG_20170223_075607_resized_20170223_082108747

”Du får inte fota lillebror!”

Kort tid hemma

Det var inte länge jag fick vara hemma på morgonen, för redan halv tio gick jag hemifrån för att kunna gå i bekväm takt. När man hämtar tidigt får man gå till receptionen som då ringer till läraren och ber henne komma dit med ens barn. Jag var lite spänd när jag hörde hans steg närma sig. Var han ledsen eller glad? Glad, faktiskt. Han gick före sin lärare med bestämda och kavata steg som om han han ville säga ”Här kommer jag – världens bästa kille!”

IMG_20170223_095500_resized_20170224_105442452

En stor och glad kille som går på kindergarten.

Det var en oerhörd lättnad att se honom på så gott humör. Hans lärare sade att det gått jättebra och att han bara varit ledsen i fem minuter på morgonen. Puh!

Hälsade på pappa på jobbet

Eftersom det var fint väder var jag sugen på en utflykt. Vi har aldrig varit och hälsat på min man på jobbet så jag frågade om han ville det. Det gjorde han och vi styrde stegen mot busshållplatsen intill.

IMG_20170223_095700_resized_20170224_105512480   IMG_20170223_100348_resized_20170224_105526437

Han älskar att åka buss och vill alltid sitta längst bak på de höga sätena där han har bra utsikt. ”Där har jag varit”, sade han flera gånger och pekade på ställen vi åkte förbi, och kände sig nog ganska stor och världsvan.

Kort besök

Visiten på pappas jobb blev kortvarig. Han lät sig beundras i pappas famn och provsatt i chefens soffa innan vi fick gå igen och låta min man fortsätta med jobbet.

image-0-02-05-e208670b5d198d500dd7af37a040f5609a32fc1a35bb57ffde1a66b6fbcb8246-V_resized_20170224_105755254

”Schysst ställe. Här kan jag tänka mig att jobba.”

Sedan gick vi längs stranden och lekte på lekplatsen en stund innan hungern tog över helt. 

IMG_20170223_111705_resized_20170224_105418822   IMG_20170223_112308_resized_20170224_105401482

Problemet var bara att vi inte hade några kontanter, vilket kan vara problematiskt på Malta. Det är ganska vanligt att man inte kan betala med kort på mindre restauranger och i små butiker. Så när vi hittat ett lämpligt matställe intill Independence Garden blev vi gruvligt besvikna när vi insåg att vi inte kunde köpa något. Killen som jobbade där hänvisade till en bankomat på andra sidan vägen, men jag hade ingen lust att försöka ta mig över vägen med min son igen, så vi fortsatte att gå längs strandpromenaden.

Vi kom snart fram till en annan bankomat – men den var naturligtvis ur funktion! Vi var båda utsvultna och på ruskigt dåligt humör på grund av det låga blodsockret. Men räddningen var nära. Det formidabla och väldigt trevliga kaféet Mint tedde sig som en hägring i fjärran (50 meter bort) – och där tar de kort!

Fick sällskap av pappa

Vi hann inte mer än beställa förrän min man ringde och var redo för lunch. Så han kom och gjorde oss sällskap. Efterrätt blev det också. På Mint har de enorma brownies som serveras varma med en kula glass på.  En sådan brownie är så mäktigt att det är i princip omöjligt att äta upp en hel själv. Jo, jag lovar! Ta det från en självutnämnd choklad-o-man som har en historia av att kunna sätta i sig otroliga mängder choklad – oavsett sort. Men det här bakverket är så mäktigt att man blir nästan svimfärdig. Perfekt att dela med någon man tycker om, med andra ord. Så vi delade alla tre. Men min son – som ärvt min dominanta chokladgen – fick nog i sig nästan halva själv. Det är mammas gosse, det!

IMG_20170223_121552_resized_20170224_105335340

Chokladpojke.

Sedan var det ganska lagom att ta sig en lur i vagnen medan vi åkte för att hämta storasyster. Jag har en känsla av att min sons första dag på kindergarten blev ganska lyckad…

Annons

Långhelg!

13 februari 2017

Ledig fredag

I fredags var det en nationell helgdag så det var ledigt för både min man och min dotter. skönt, tyckte vi. Det är alltid trevligt med en långhelg. Vi hade inga speciella planer egentligen, förutom på fredagen då vi tittade på en ny lägenhet. En ny lägenhet? Ska vi flytta? Nja, inget är bestämt men vi skulle önska att vi hittade en billigare lägenhet närmare skolan.

Som ni kanske har märkt älskar jag det område där kindergarten ligger, alltså Pembroke. Jag skulle så gärna vilja bo där, dels för att det är så lugnt och fint, och dels för att det ligger intill förskolan. Därför kontaktade jag en mäklare för någon vecka sedan, men har inte hört något efter det. Kanske lika bra. En ny mäklare innebär ju ett till mäklararvode om vi flyttar.

Därför pratade jag med en gubbe jag stötte på när jag promenerade i Pembroke förra vecka. Jag frågade om han kände till någon som hyrde ut. Det gjorde han. Hans närmaste granne, faktiskt! Den grannen råkade komma ut så jag pratade med honom också. Han hade en del av sitt hus outhyrt så det var bra tajming. Jag och sonen blev inbjudna att komma in och titta. Jag gillade det jag såg men anade att min man skulle ha åsikter om att vi skulle behöva dela kök och vardagsrum med ägaren.

Jag bokade därför in fredag eftermiddag för en ny visning med hela familjen. Så i fredags var vi där och tittade och pratade med uthyraren. Som jag anade såg min man dels faror överallt, och dels så tyckte han inte att det var så hemtrevligt eller att det var optimalt att behöva dela en del av utrymmet. Så det blev inget. Synd, för det hade vi sparat 300 euro i månaden på.

Efteråt tog vi en promenad längs Pembrokes kust i det fina vädret.

IMG_20170210_144019_resized_20170212_095222768   IMG_20170210_150351_resized_20170212_095036770

IMG_20170210_145544_resized_20170212_095116929   IMG_20170210_144054_resized_20170212_095148175

Vi gick bort till lekplatsen i Pembroke Gardens så att barnen fick leka. Dessvärre var vi inte de enda som kommit på den tanken så det var smockfullt med barn och föräldrar. Ljudnivån var hög och  kaoset totalt.

IMG_20170210_152349_resized_20170212_094937149

Lite väl mycket folk på lekplatsen.

Vi stannade därför inte så länge utan begav oss hemåt efter mindre än en timme. Mental hälsa går före lek (ibland).

Under dagen såg vi något hoppfullt. Eller vad sägs om det här som ett vårtecken? Hurra!

IMG_20170210_132809_resized_20170212_095348409   IMG_20170210_132738_resized_20170212_095423937

Annons

Strömavbrott och översvämning

8 februari 2017

Stora delar av Malta utan el

I går morse slocknade plötsligt allt utom datorn. Jag förstod snart att det rörde sig om en strömavbrott och gick till proppskåpet och försökte dra i alla spakar. Det hjälpte inte det minsta så jag ringde min man. Han sade att det såg misstänkt mörkt och avstannat ut överallt så han trodde att det var ett större område som drabbats.

Jaha, då var det bara att vänta på att strömmen skulle komma tillbaka. Mina planer för förmiddagen föll, kan jag säga, för inte kunde jag göra ärenden på datorn eller mobilen och inte kunde jag dammsuga eller sätta på diskmaskinen. ”Dagens i-landsproblem”, jag vet, men just då blev jag verkligen påmind om hur beroende vi är av el.

Spöregn

Efter en timme tändes lamporna igen och allt var som vanligt men då var det dags att åka till sjukhuset för bandagebyte. Det var för övrigt inget jag såg fram emot eftersom det regnade ordentligt. Men det var bara att bita ihop och ge sig ut i det blöta och blåsiga vädret. Jag kan tala om att det kräver sin kvinna att köra barnvagn med ena handen och hålla paraplyet med den andra här på de smala, trasiga och ojämna trottoarerna, men det gick. 

När jag kom till busshållplatsen Swieqi 2 såg jag hur mycket vatten som redan samlats på bilvägen. Jag försökte hålla undan så gott det gick för att inte bli ofrivilligt duschad när diverse fordon körde genom vattenmassorna. På övergångsstället var det nog en decimeter vatten så jag jag sneddade över några meter längre bort för att slippa vada i vatten. På Malta får man för övrigt vara snabb när man går över gatan för det är inte grön gubbe i mer än några sekunder…

Genomblöt

Det gick bra ända tills jag kom till busshållplatsen. Men trottoaren vid busshållplatsen är i likhet med de flesta trottoarer på Malta väldigt smal. Jag skulle tro att den är kanske 70-80 cm bred. Med en översvämmad och högtrafikerad precis intill bilväg tror jag att ni lätt kan förstå hur lätt det är att bli helt dränkt av vatten. Eftersom regnet nu hade avtagit höll jag paraplyet nedåt för att skapa en liten barriär mot vattenstänk. Vissa bilförare såg det och saknade därför in när de passerade för att minimera stänk. Men andra gjorde det inte och jag blev bara blötare och blötare.

IMG_20170207_104411_resized_20170208_122043004

Vattenstänk på väg mot mig.

Märk väl: det finns en brunn alldeles intill busshållplatsen, men det är den mest felplacerade brunn jag någonsin sett. Jag vet inte hur mycket som framgår av bilden men just där brunnen är placerad är marken lite upphöjd. Hur tänkte de där egentligen? Om de hade placerat den bara en meter åt vänster, där marken lutar nedåt och allt vatten samlas, då hade de sluppit översvämningar. Och jag hade sluppit bli blöt. Morr!

IMG_20170207_104207_resized_20170208_122014425

Felplacerad brunn.

För övrigt kan det vara värt att notera att brunnar inte är något som är standard här på Malta. När vi nyss flyttat hit och jag skulle städa badrummen gjorde jag som jag brukar göra hemma i Sverige: jag skrubbade rent och spolade av allt med duschen. Först då upptäckte jag att det inte fanns någon golvbrunn och att jag ofrivilligt gjort badrumsgolvet till en liten bassäng. Man blir ju så less…

Bussarna gick inte

Under tiden passerade det både en och två bussar som det stod ”Sorry, not in service” på. Vadå, ”Not in service”? Slutar maltesiska bussar att fungera när det regnar eller? Sedan kom det en van i full fart vars förare förmodligen inte tänkte sig för över huvud taget, för han varken saktade ned eller försökte hålla avstånd från trottoaren utan bara dundrade på. Konsekvens? En minitsunami sköljde över mig så att jag blev genomvåt. Men nu blev jag rasande och skrek fula saker och gav honom fingret. Inte för att jag vet om han vare sig hörde eller såg mig utbrott, men han saktade med precis efter att ha orsakat jättevågen. Det var som att han först då insåg att han kanske borde ha betett sig annorlunda.

IMG_20170207_104511_resized_20170208_122113505

En decimeter vatten på bilvägen.

Men okej, gav jag upp nu då? Nix. Istället klev jag upp på muren – som jag väl borde ha gjort från början. Fast då var jag redan blöt och trots att jag nu var längre ifrån vattensamlingarna så stänkte det ändå. Dessutom passerade det ytterligare ett par bussar som inte var i trafik på grund av regnet. Så efter 20 minuter eller så gav jag faktiskt upp och gick hem igen.

Åkte senare till sjukhuset

Jag ringde till sjukhuset och berättade att jag inte kunde komma och förklarade. Den jag pratade med lät inte förvånad och sade att det var helt okej om jag kom senare. Det gjorde vi och hade då istället ett väldigt flyt. Solen hade kommit fram och vi hann med buss 16 som inte går så ofta och dessutom tar en omväg till Sliema, men som går precis utanför vårt hus. På det viset slapp vi gå till Swieqi 2 igen. 

IMG_20170207_133558_resized_20170208_122133048

Sonen fick sitt bandage tillslut.

Annons

Badförsök i början av februari

6 februari 2017

Fastnade på stranden

I lördags var det 18 grader och sol. Vi gick ut strax efter lunch med planen att promenera till den roliga lekplatsen Pembroke Gardens. Men så blev det inte. Vi stannade till på den lilla stranden St George’s Bay – och fastnade. Det var nämligen så trevligt att sitta där och njuta av solen att vi inte kände något behov av att fortsätta till vårt mål. Barnen tog av sig strumpor och skor (efter att först ha blivit lite blöta) och lekte vid strandkanten.

IMG_20170204_122837_resized_20170206_122224020   IMG_20170204_122832_resized_20170206_122241688

IMG_20170204_124016_resized_20170206_121729546   IMG_20170204_124008_resized_20170206_121743041

IMG_20170204_123847_resized_20170206_121848655   IMG_20170204_123940_resized_20170206_121831848

IMG_20170204_123427_1_resized_20170206_121910331   IMG_20170204_123424_resized_20170206_121926422

IMG_20170204_123249_resized_20170206_122010282   IMG_20170204_123201_resized_20170206_122029630

IMG_20170204_122959_resized_20170206_122126416   IMG_20170204_122945_resized_20170206_122142394

IMG_20170204_122907_resized_20170206_122203519   IMG_20170204_123030_resized_20170206_122102325

Min dotter älskar att bada och är inte av den fega sorten. Trots att hon vadat och visste att vattnet var ganska kallt – cirka 15-16 grader, insisterade hon ändå på att min man skulle gå hem och hämta hennes baddräkt. Förmodligen inspirerades hon av att hon såg att det var några andra som tog sig ett dopp. Min man var snäll och gjorde det, trots att det även med långa älgben tar 7-8 minuter i konstant uppförsbacke att gå hem till oss från stranden. Dottern var spänd på att hoppa i med badring och allt.

image-0-02-05-0548f80b8d106ec8d084a864b9081ee47dc80144ee276fe8ed764a2d149fc29d-V_resized_20170206_084451700

Sjöjungfru med badring i för kallt vatten.

Men när hon kommit ned i vattnet var hon inte lika exalterad längre. Hon gjorde ett par tappra försök att doppa sig, men vi kunde se att det tog emot ordentligt. Tillslut gav hon upp. Men vi beundrade att hon ens vågade försöka. Är man en sjöjungfru så är man.