Månadsarkiv: april 2013

Annons

Lanzarote 22-29 mars 2013

RESEFAKTA

Resmål: Lanzarote.

Syfte med resan: Solsemester.

Med på resan: 2 vuxna+1 barn (16 månader).

Typ av resa: Charter.

Reseanordnare: Solresor.

Flygbolag: Tui Fly Nordic.

Hotell: Rio (****).

Total kostnad för resan: 14 714 kr inklusive mat på planet, transfer till och från hotellet och en all inklusive-vistelse på fyrstjärnigt hotell i bungalow med ett sovrum.

Resan

Okej, jag medger att en charterresa till Kanarieöarna kanske inte är det äventyrligaste man kan göra. Men som småbarnsföräldrar med solbrist var vi desperata efter att komma bort, långt bort, i princip vart som helst där det var varmt.

I slutet av februari fick vi nog av allt och tog ett spontanbesök till Ticket. Vi bestämde oss snart för Lanzarote och Playa Blanca med Solresor och eftersom jag alltid velat bo i en bungalow fick det bli det. Min man var sugen på all inclusive och jag gick med på det eftersom det bara var ett par tusenlappar extra. Han är van vid charter från sin barndom, men för mig var det första gången. Jag är mer en flygstolstjej som inte planerar så värst mycket i förväg, men i det här fallet var en trygg charterresa exakt vad jag ville ha och jag är övertygad om att vårt plötsliga infall räddade oss från att tappa förståndet fullkomligt, för hur är det egentligen meningen att man ska stå ut med halvårslånga vintrar år ut och år in? Det kan inte vara sunt.

Att åka till soliga och alldeles lagom varma Lanzarote är däremot en riktig hälsokur och borde egentligen skrivas ut på recept för att motverka depressioner, kroniska sjukdomar och andra krämpor (hemska svärmödrar till exempel).

Men jag ska ta det från början…

Vi var lite nervösa inför att sitta på ett flygplan med vår 16 månader gamla dotter i sex timmar. Både jag och min man har hemska minnen av sprängande öronvärk under våra första flygningar som småbarn, och vi var rädda för att det kanske var ärftligt. Därför var jag tacksam över att jag fortfarande ammade eftersom det lär lindra om barnet har ont.

Ett annat orosmoment var hur det skulle gå att ha en sprattlig unge i knäet under hela resan. Vår värsta mardröm var att hon skulle skrika konstant och vägra sitta över huvud taget. Oron var inte helt obefogad, i alla fall inte på vissa punkter. Om öronvärk under flygresor går i arv måste den genen ha hoppat över vår dotter för hon var helt obesvärad, tack och lov.

Men sedan var det det där med att sitta stilla. Som tur var sov hon i början och slutet av flygningen, faktiskt sammanlagt nästan hälften av restiden. Men den resterande tiden var minst sagt ansträngande. Vi hade bara ett par leksaker med oss och det var nästan omöjligt att hålla henne nöjd. Självklart ormade hon sig ned på golvet mellan våra ben för jämnan och det blev en del gnäll och missnöje trots att jag mutade henne med mina två främsta tillgångar. Men något annat hade vi å andra sidan inte förväntat oss. Om vi tycker att det är pest och pina att sitta stilla i ett flygplanssäte i timtal kan man ju föreställa sig hur det är för ett 16 månader gammalt barn.

Och vi då? Träsmak är bara förnamnet och jag för min del kände det som att något skruvat ihop mig fel efter att ha suttit med dottern på armen i flera timmar i det trånga sätet (och dito flygplanet). Men det var det värt!

Maten på planet var riktigt god, men eftersom vi är vegetarianer som hade beställt specialmat blev vi lite konfunderade av vår efterrätt – pannacotta. Sådana brukar nämligen innehålla gelatin, så vi frågade en av flygvärdinnorna om det. Hon kollade hjälpsamt upp innehållsförteckningen och bekräftade att den innehöll gelatin. Hon antog dock att det var vegetabiliskt gelatin eftersom vi beställt vegetarisk mat. Men av erfarenhet vet vi att man inte kan lita på sådant och gav bort våra efterrätter.

Något annat som vi störde oss på var att det lilla matpaket som de små barnen fick. De innehåll en burk fruktpuré och en liten yoghurt. Så långt var allt bra. Det vi inte kunde begripa var varför vi också fick extra socker med i paketet. Vad hade flygbolaget tänkt att man skulle göra med det? Sockra på den redan söta barnmaten?

Hela familjen levde upp när vi landade och äntligen fick komma ut. Vår dotter blev genast på gott humör och sken i kapp med solen när vi gick från flygplatsen till bussen som ett lämmeltåg. Vi förstod hennes besvikelse och frustration när vi sedan satte oss på bussen, men som tur var löste hon problemet med att somna och nästan sova bort hela den timslånga färden till hotell Rio.

Så här såg det ut på hotellområdet. Inte illa. För en frusen nordbo tedde det sig som en hägring, vill jag lova. Palmer! Pooler! Blå himmel och skinande sol! Och så vår bungalow… Åh vad jag älskade den! Här kommer en massa bilder.

Gångvägen i bungalowområdet.

Gångvägen i bungalowområdet.

Själva boendeområdet såg ut som ett radhusområde fast med rader av identiska vita enplansbungalower med stenlagd altan, kantade av palmer och exotiska buskar.

Vår bungalow.

Vår bungalow.

Vår bungalow från sidan.

Vår bungalow från sidan.

SAM_1562

Huset hade precis allt vi behövde för att kunna leva bekvämt, t ex ett välutrustat kök med porslin, bestick, spisplattor, vattenkokare och kylskåp. Sängarna var bekväma och vår dotter hade en egen barnsäng som de ställt dit.

Vårt sovrum med barnsängen intill.

Vårt sovrum med barnsängen intill.

Vardagsrummet sett från altandörrarna.

Vardagsrummet sett från altandörrarna.

Köket.

Köket.

Matplatsen.

Matplatsen.

Badrummet.

Badrummet.

Hotellområdet har tre pooler i olika storlekar. Den minsta är för små barn med ett djup på cirka 35 cm och har varmare vatten. Det finns också en tennisbana som ibland tjänar som fotbollsplan eller allmän aktivitetsplan där det anordnas t ex bågskytte. I övrigt finns en fin lekplats, en scen, en bar och förstås restaurangen.

Poolområdet sett från ingången från gatan.

Poolområdet sett från ingången från gatan.

SAM_1241

Poolområdet på lite närmare håll.

Vuxenpoolen nattetid.

Vuxenpoolen nattetid.

Lekplatsen.

Lekplatsen.

Utomhusbaren.

Utomhusbaren.

Sportplanen där det här arrangerades bågskytte.

Sportplanen där det här arrangerades bågskytte.

Restaurangen.

Restaurangen.

På hotellområdet finns även en liten butik med lite av varje i, allt ifrån snacks, vykort och souvenirer till enklare matvaror och smycken. Priserna är naturligtvis höga så det är bättre att gå till någon av de många butikerna som faktiskt finns på promenadavstånd från hotellet.

Fint hotell i all ära, men finns det då något att göra för en småbarnsfamilj på Lanzarote? Jodå. Vår ribba låg väldigt lågt så vi var inte så värst ambitiösa med att leta aktiviteter precis. Att promenera längs strandpromenaden som ligger fem minuters promenad från hotellet var en alldeles lagom utflykt under kvällarna. Där fanns också en väldigt fin sandstrand för dem som inte ville bada i poolerna. Fast i slutet av mars är vattnet inte speciellt varmt – det är ju trots allt Atlanten vi talar om.

Strandpromenaden.

Strandpromenaden.

Mera strandpromenad.

Mera strandpromenad.

Strandpromenaden by night.

Strandpromenaden by night.

Den vilda Atlanten.

Den vilda Atlanten.

Det hindrade dock inte mig från att ta ett snabbdopp. Min man har däremot blivit en riktig badkruka på äldre dagar och stod säkert i en kvart med vattnet till knäna och kämpade innan han till slut gav upp och gick tillbaka till stranden med svansen mellan benen. (Nej, inte den svansen!)

SAM_1500

Atlanten.

Badkrukor.

Badkrukor.

Badpingla.

Badpingla.

Har man lite större barn kan man gå in på vattenlandet Playa Blanca Water Park som ligger precis på andra sidan gatan från hotell Rio. Vi var av uppenbara skäl aldrig där men vi förstod att många med större barn var där hela dagarna.

Utflykt till Texas Ranch Park

En av dagarna åkte vi till djurparken Texas Ranch Park som ligger ungefär en timmes bussfärd från hotellen. Biljetterna köpte vi på det närliggande hotellet Flamingo och bussturen utgick också därifrån.

Det var en varm dag så det blev till att smörja in all bar hud med hög solskyddsfaktor. Vår dotter hade somnat på bussen och sov när vi kom dit men blev genast glad när hon vaknade och såg alla djuren. Här finns allt från krokodiler och örnar till tvättbjörnar, åsnor och getter – allt i en vilda västern-inspirerad miljö som var väldigt välgjord. De mer tama djuren kunde man klappa, till exempel den lilla ponnyn.

Rådjur på Texas Ranch Park.

Rådjur på Texas Ranch Park.

Ponnyn ville gärna bli klappad.

Ponnyn ville gärna bli klappad.

Krokodilernas boning.

Krokodilernas boning.

En sådan här skylt borde man kanske sätta på uteplatsen?

En sådan här skylt borde man kanske sätta på uteplatsen?

Kaktusar fanns det gott om.

Kaktusar fanns det gott om.

Vi var på en papegojshow som ingick i entréavgiften. Fast så kul tyckte vi inte det var att kolla på de i och för sig väldigt fina fåglarna som gjorde trick. Vår dotter var för liten för att uppskatta det, men för större barn var det säkert kul.

Papegojshowen var inte så kul.

Papegojshowen var inte så kul.

Vi hade också tänkt gå på örnuppvisning men ändrade oss snart. Hettan var alldeles för påfrestande för att vi skulle orka sitta i direkt solsken på en amfiteater och titta. Vår dotter var dessutom helt ointresserad av att sitta stilla. Men vi blev också väldigt illa berörda över hur örnarna hade det. De satt fastkedjade på varsin metallbåge i gräset och väntade mellan uppvisningarna. Jag är visserligen ingen örnexpert, men jag anser inte det vara en särskilt trevlig tillvaro för vilda fåglar. Tummen ned!

Örnshowen hoppade vi över.

Örnshowen hoppade vi över.

Miljöerna på djurparken är väldigt fina.

Miljöerna på djurparken är väldigt fina.

Växterna känns rätt för vilda västern-temat.

Växterna känns rätt för vilda västern-temat.

Även i djurparken finns det en pool.

Även i djurparken finns det en pool.

SAM_1172

Vacker men förmodligen olycklig papegoja i bur.

Innan vi lämnade djurparken var vi på ytterligare en show med sjölejon. Innan showen började satt ett av sjölejonen på poolkanten så att man kunde låta sig fotograferas med det. Värsta turistklyschan? Japp! Dyrt? Jadå. Fem euro kostade det, men vi hoppade självklart över. Däremot gick jag fram med min dotter och klappade det lite. Det var däremot trevligt!

Sjölejonen verkade trivas.

Sjölejonen verkade trivas.

Utflykt till Arrecife

På tisdagen åkte vi till Lanzarotes huvudstad Arrecife. För att komma dit fick vi ta en buss till stationen och sedan byta till en annan buss. Totalt tog det cirka en och en halv timme att komma dit. Vi hade egentligen inga planer för dagen utan ville bara se hur det såg ut. Vi promenerade från stationen längs med stranden i riktning mot Gran Hotel för vi hade hört att utsikten därifrån var fantastisk. Men stranden var så väldigt inbjudande så vi gick omkring barfota i sanden en stund och vadade lite i vattnet. Vi önskade att vi hade tagit badkläderna med för det var en perfekt strand.

Attans att vi inte hade badkläderna med!

Attans att vi inte hade badkläderna med!

Sedan fortsatte vi till Gran Hotel och tog hissen upp till översta våningen (jag tror det var våning 17). Där fanns ett litet matställe med förväntat höga priser. Vi tog varsin fetaost- och tomatsallad för 8 euro som var fräsch men minimal. Vi var visserligen hungriga men beställde egentligen bara för att ha ett svepskäl att få sitta där en stund. Utsikten var vidunderlig, men för den höjdrädda (undertecknad inräknad) är det minst sagt läskigt att stå vid fönstren som går från golv till tak.

Stranden sedd från Gran Hotel.

Stranden sedd från Gran Hotel.

Serveringspersonalen i restaurangen var trevlig men chefen som plötsligt dök upp från ingenstans när jag kollade in deras glassbestånd var det inte. ”Yes? What do you want?” frågade han mig med arrogant ton och näsan i vädret när han fick syn på mig. Jag höll god min och sade att jag funderade på att köpa glass. Han avrådde mig dock från det eftersom de inte hade så mycket att välja på och pekade istället på en röd markis som hörde till ett kafé långt nedanför oss på gatan. Han tyckte vi skulle gå dit istället, vilket gjorde mig lite misstänksam. Kanske var det ren vänlighet från hans sida, men jag fick en känsla av att småbarnsfamiljer inte var välkomna där. Förmodligen hade han inte märkt att vi faktiskt redan hade ätit där.

Hur som helst lydde vi hans råd. Kvinnan som arbetade på det rekommenderade kaféet (vars röda markis syns på bilden ovan) var lika snorkig hon. (Kanske var de släkt?) Pinnglassen var inlåst i ett skåp med hänglås och det fanns inte mycket att välja på. Med facit i hand kunde jag köpt kulglass istället.

Värmen gjorde oss håglösa så vi promenerade omkring lite på stadens smågator, men tröttnade fort. Är man inte intresserad av att shoppa finns inte mycket att hämta. Parfym och elektronik lär vara billigt på Lanzarote, men vi har ingen egen erfarenhet att dela med oss av.

Att köra paraplyvagn där var inte heller speciellt smidigt eftersom trottoarerna var trånga och underlaget ofta ojämnt. Så vi fortsatte vår promenad längs den vackra marinan istället.

Strandpromenaden i Arrecife.

Strandpromenaden i Arrecife.

Hit ut kan man gå från marinan, men inte med barnvagn.

Hit ut kan man gå från marinan, men inte med barnvagn.

Vi var nog inte i Arrecife i mer än en och en halv timme, men det räckte för vår del. Stranden och utsikten var största behållningen, men gillar man att shoppa kan det nog finnas en hel del kul att fynda om man går runt i stadens många små butiker. Vi ville mest komma bort från de mest turistplastiga hotellområdena ett tag och se något nytt och det var absolut värt besväret. Bada kan man i och för sig göra i någon av hotellpoolerna eller på den lokala stranden, men stranden i Arrecife rekommenderas starkt!

Förutom våra lite längre utflykter till djurparken och Arrecife höll vi oss mest på hotellområdet eller i krokarna. Min man var ganska flitig med att gå på de schemalagda aktiviteter som anordnas varje dag, till exempel bågskytte, boule och dart, medan jag och dottern föredrog att bada i poolen och prata med någon av de många katter som höll till på hotellområdet. Ja, det bör kanske nämnas att om man inte gillar katter är kanske hotell Rio inte det bästa valet. Inte för att de var påträngande eller jobbiga på något vis. Tvärtom var de ganska skygga och bara ett par av dem lät sig klappas. För oss var det perfekt eftersom vi älskar katter.

En av katterna ställde alltid upp på att bli klappad...

En av katterna ställde alltid upp på att bli klappad…

...men de flesta höll sig för sig själva.

…men de flesta höll sig för sig själva.

Apropå de schemalagda aktiviteterna så fanns ett schema uppsatt för varje dag i veckan med allt som erbjöds. På morgnarna var det ofta stretching och varje dag fanns det någon sportgren med tävlingar. Vissa kvällar erbjöds någon slags show, till exempel dansshow eller papegojshow eller annan underhållning. Vi tyckte inte det var så kul och var därför inte så flitiga med att gå och titta. Vi föredrog att ta en promenad längs kusten eller spela kort i vår bungalow.

Av en slump märkte vi att de varje kväll hade minidisco för barnen på en liten scen i inomhusbaren. Minidiscot var dock inte någon fri dans till svängig musik utan ett helt program med låtar och rörelser som två energiska ledare visade och barnen härmade. Jag måste medge att det var ganska medryckade och ett uppskattat inslag av både barn och vuxna. Vår kavata och helt orädda lilla dotter blev väldigt exalterad och ville självklart vara med eftersom hon älskar dans och musik. Så vi lät henne kliva upp på scenen och vara med så gott hon kunde. Det såg onekligen rätt komiskt ut när hon vaggade i takt med musiken bland de andra mycket större barnen och hon fullkomligt charmknockade alla som satt och tittade på. Det var verkligen en rörande upplevelse för oss stolta föräldrar som givetvis filmade hela uppträdandet.

Vår dotter gör succé på minidiscot.

Vår dotter gör succé på minidiscot.

För oss var kanske vistelsen i Lanzarote inte den mest spännande vi varit med om, men det var heller inte vårt mål. Det vi behövde var att vila upp oss och fylla på med solenergi för att få nya krafter att orka igenom resten av den svenska vintern – och det var precis det vi fick!

För vår dotter däremot var resan förmodligen hennes livs äventyr och hon var helt nöjd med att få följa med oss, att bada i poolen och klappa katterna. Små barn behöver inte mycket för att vara nöjda med tillvaron och det är något jag tror att vi vuxna kan lära av.

Sammanfattning

Fördelar:

  • Praktiskt. Allt man behöver finns tillgängligt, i synnerhet om man har all inclusive. Jag blev helt förälskad i vår bungalow och skulle gärna unna mig lyxen att bo så igen.
  • Bekvämt. Att slippa städa upp efter oss och vår dotter var en semester i sig, men vi tyckte lite synd om restaurangpersonalen som fick städa bort dotterns spill på både bordet och golvet.
  • Tryggt. Det har sina fördelar att bo i vad som nästan kan liknas vid ett så kallat ”gated community”. Det finns alltid någon som kan hjälpa till och som pratar engelska. Å andra sidan är det vår erfarenhet att de som bor på ön är väldigt vänliga och hjälpsamma så att även de mest trygghetsberoende kan våga sig ut på utflykter.
  • Vackert. Vulkanön Lanzarote har en annorlunda och väldigt vacker natur som skapar en alldeles speciell atmosfär.
  • Bra klimat. Slutet av mars visade sig vara en perfekt tid att åka. Temperaturerna låg runt 25 grader. Men det är säkrast att ta med en tjockare tröja och en jacka. Det kan blåsa rätt friskt, framförallt vid kusterna.
  • Familjevänligt. Där vi bodde fanns inte någon club eller några festande ungdomar så långt ögat nådde, och vi älskade det!

Nackdelar:

  • Risk för tristess. Visst, man kan hänga på hotellområdet hela tiden, men det blir lätt enformigt och de flesta tröttnar nog ganska snart.
  • Dåligt med mat för vegetarianer. Vi åt nästan alla måltider på hotellrestaurangen, men trots att det fanns en stor salladsbuffé och olika soppor och varmrätter till lunch och middag var utbytet för ickedjurätare ganska begränsat, vilket vi påtalade för restaurangchefen och i utvärderingen innan vi åkte.
  • Plastigt. Turistområdena känns alltid som de konstruerade, syntetiska microcosmos de är och Lanzarote var inget undantag. Men jag måste säga att nivån av plastighet var lätt att stå ut med. Stämningen var ändå inte hetsig utan avslappnad och kravlös.
  • Dyrt. Där det finns turister finns också höga priser både på mat och prylar. Allt är dock relativt och vi upplevde att priserna i turistområdena var ungefär som i Sverige, så kassan blev inte speciellt ansträngd. Vill man ha ned priserna får man söka sig en bit ifrån de värsta turistområdena.
  • Fettbildande. När man är omgiven av så mycket gratis mat och dryck finns såklart en stor risk för viktökning. Själv är jag svag för efterrätter och ”kompenserade” för den i längden tråkiga maten genom att frossa i glass, bakverk och chokladmousse till varje lunch och middag. Jeansen satt helt klart lite tajtare efter en vecka!