Klassresa del 2 (den stränga mamman..)

• Inlägg av: Åza Brennander
• Datum: 4 juni, 2015
• Kategori: Lilla Familjen, Okategoriserade
• Skriv en kommentar

Så var det då dags för Liseberg, det som de allra flesta sett fram mest emot och dessutom jobbat hårt för att tjäna ihop pengar till, som final på mellanstadiet.

Eftersom jag själv älskar att åka allt som kittlar i magen kände även jag en viss förväntan. Det jag inte hade räknat med var ihållande regn i ÅTTA timmar! Världens bästa klassföreståndare Petra och Lisa hade varit med förr och det var en hiskelig tur att Lisa tipsade mig om att ta med gummistövlar för det hade jag nog inte haft förstånd till på eget initiativ…

För de yngre i sällskapet var det däremot otänkbart med gummistövlar (vilket jag tror de flesta ångrade bittert efter några timmar). Sonen hotade t o m att inte åka med om jag tvingade på honom gummistövlar så det projektet lade jag faktiskt ner (efter att ha dragit mig till minnes vad jag själv tyckte var viktigt när jag var 13). Däremot smugglade jag med mig regnbyxor i ryggsäcken vilka han faktiskt drog på sig i halvlek (över de genomvåta byxorna). Det muttrades visserligen en hel del men slutligen fick jag faktiskt lite cred, med orden”det är inte så dumt att ha dig med mamma”, för att jag tagit med dem trots det hårda motståndet..

Det går faktiskt inte förklara hur mkt det regnade och inte heller framgår det av bilderna men denna bilden säger ändå en hel del. Trots att vi står under ett tak måste Petra ha paraply eftersom det regnade nästan lika mycket igenom taket som utanför. Eftersom barnen hade åkband verkade de ändå inte besväras så mkt av regnet. Särskilt när de insåg att det inte var köer någonstans! Så på ett sätt fick de ju verkligen valuta för pengarna!

Själv muttrade jag däremot över de horribla priserna om man bara ville åka någon enstaka attraktion. 160 spänn för de två som jag ville åka. Det tyckte jag var hutlöst men samtidigt kunde jag inte motstå att åka min favorit Balder och att testa Helix som jag aldrig åkt tidigare… Jag blundar inte för mycket men Helix var sannerligen något av det grymmaste (på ett bra sätt) som jag någonsin åkt! Jag tror att vartenda organ i kroppen hann byta plats någon gång under färden. Vilken resa! Jag fick t o m blunda någon gång för att inte tuppa av på kuppen! Men tjejerna och jag ångrade inte en sekund att vi tog mod till oss! Frågan är bara vart killarna tog vägen…? Sama slog även till ett foto från färden. Jag gjorde det inte… Förstår inte hur tjejerna lyckas se så oberörda ut.  Jag hade lite svårare att hålla masken..

På eftermiddagen lyckades jag slå ihjäl ett par timmar på Järnvägsrestaurangen. Där var torrt, varmt, mysigt och servicen var kanon men tyvärr var maten inget vidare. Men oavsett.. där var torrt (så även burgaren).
21.30 rullade bussen tillbaka mot Växjö. Då var alla barnen ombytta och ganska möra tror jag. En tidig morgon, massor av upplevelser och åtta timmar med väta in på bara kroppen tar på krafterna.. Jag måste bara få avsluta med att säga VILKEN HÄRLIG klass och vilka goa ungar! Även om ljudnivån stundtals var hög, det kom någon godis flygande då och då, bushyllan var lika full av chips som hyss,  någon mådde illa, det retades och fnissades så var stämningen under hela resan ändå varm och respektfull.

Jag är så glad och tacksam över att jag fick följa med och ta hand om dessa finingar som efter sommaren tar steget in i en ny värld där de inte kommer ha tryggheten i varandra på samma sätt. Men oavsett tror jag att de för alltid kommer finnas i varandras hjärtan!

Stort tack till alla som gjorde resan möjlig. Barnen själva genom att tjäna ihop pengar, klassföräldrarna som lagt ner sin själ i att samordna allt och sist men inte minst klassföreståndarna Petra och Lisa som format och följt våra juveler under tre års skolgång. Ni är bara så bäst!

Om tre år är det andras ungar ni mejar ner i radiobilsracet på Liseberg! Ps. Även om ingen av barnen lär tro mig så sa faktiskt busschauffören att det var en av de trevligaste och mest skötsamma klasser han kört på skolresa.

Ps. igen.. Någon hade visst fått medhåll i att jag verkar vara den strängaste mamman på jorden. Till Någon och dess kompisar vill jag särskilt framhålla att busschauffören förmodligen inte hade uttryckt sig som han gjorde om inte den stränga mamman hade gormat och hött med fingret. Särskilt eftersom Någon och kompisarna höll till längst bak i bussen och det var just där busschauffören inte godkände städningen efter resan TILL Göteborg.

Ps. Igen, igen… sedan kanske det var lite onödigt att upprepade gånger, inför hela bussen, hota med att de skulle få åka med till bussgaraget i Virserum istället för att stiga av i Växjö tillsammans med oss andra kl. 01.30 igår natt..

Kram Å