Livet bland bajsblöjor, spyor, trotsiga barn och glamorösa mingel. Välkommen till min kaosfyllda vardag där jag är ärlig, rak och utan skyddslappar. En luttrad bloggare med många år på bloggnacken – som äntligen hittat hem i Allt för föräldrars värld. Jag säger vad jag tänker, och gör vad jag känner. Kontakt :[email protected]

Från tre till fyra barn.

Okej, ska erkänna att det är en stor omställning (i vissa situationer och tidpunkter ) att gå från tre barn till fyra. 

Eller ibland blir man påmind om det, tex när exakt alla behöver en eller den ena dragit ut allt i köket medans andra ska duschas och tredje typ något annat, eller tidigt på morgonen då alla ska äta frukost kläs på och lämnas i tid, då vaknar såklart bebisen och ska ha mat/gråta etc medans man försöker bre mackan åt barnen. 

Haha just nu är vissa (främst morgnar ) cirkus liknande! Jag försöker matcha in hans sömn med de andra barnens vakna aktiviteter men ibland lyckas ju han såklart vakna upp osv eller bli väckt. Haha det är lite som lotteri, vems röst kommer väcka han idag då. 

Förr hörde han inga ljud i sömnen och sov vidare men han har börjat väckas ibland av röster.

Någon sorts rutin har han/vi börjat komma in i men ibland ändras den med en timme fram eller bak som faktist har en stor betydelse just för mig. 

Tex om han vaknar upp ur sin sömn till kl 19 blir matningen tidig för natten och därmed vaknar han upp (ibland , ibland ej) precis när jag börjat somna in för sin sista måltid igen. 

Har märkt att han börjat sova mer nu och mindre uppvak för natten , oftast äter han sin sista måltid vid 22-00 och dessa tre dagar har han nästa gång vaknat upp kl 6.30. Men när vi kommer ur balans brukar han Somna för natten vid 18-19 vakna vid 00-00.30 för mat igen . Så lite olika,vet inte vilket jag föredrar mest. Men jag är tacksam att han sover på natten och inte är vaken alls, han somnar direkt när han ätit klart. Somnar under tiden. Men sen om detta ändras desto äldre han blir återstår att se. 

Men har fortfarande inte förstått eller vant mig vid tanken att jag återigen har en bebis som matas på natten, att jag faktist vaknar upp ur en sömn bara sådär. Det känns lustigt. Och konstigt nog vänjer kroppen sig. Min sömn är liksom helig men helt plötsligt känns det inte alls jobbigt och så naturligt att sova korta stunder flera gånger på dagen. 

Det som känns mest med att gå från tre barn till fyra är just nu mest att man behövt fler armar, mest misstajmingen,att allt händer samtidigt och man inte kan styra det riktigt. 

Man hittar sina små knep i vardagen som gör det smidigare och för vardag lär man sig känna bebisens rutiner. 

Men han har börjat komma in i en vaken period då han är vaken mycket på dagarna och det medför såklart en hel del gnäll och missnöje om man ej bär runt på han,han sitter i princip fast i mig 24 h, han är alltid i min famn eller bärandes och det kan ju kännas mer än att man gick från två barn till tre, fast jag minns att det var minst lika läskigt när man inte visste när bebisen skulle vakna upp mitt i något och dessutom var M och A mycket mindre .

Än har det knappt gått sex veckor och jag känner att det känns okej, en gungande babysitter skaffade jag just för att underlätta vardagen,gunga han i krissituationer men han har suttit i den tre gånger och då gallskrikit trots att den gungar han och spelar musik. Bara min famn som duger just nu. 

Har dock en bärsele jag inte börjat använda än vilket jag kanske borde ,tror dock en bärsjal skulle kännas bättre . 

Typ på morgonen när man ska hinna sätta på sig skor och jackor och man jagar typ runt alla att stå stilla och klä på sig , komma tillbaka osv då ska självklart bebisen börja gråta .

Förr när man hade 1-2 barn kunde man varken duscha eller kissa då klassiska grejen med att bebisen ej låtr en hinna göra det dök upp,man hade liksom en babysitter på toaletten och vaggade medans man kissade .

Skillnaden idag är stor,att kissa eller duscha har aldrig känts mindre stressig på eftermiddagarna då syskonen är så pass stora att de kan hålla i han och underhålla han medans. Men på dagarna ensam med han kan man få en tillbakablick på hur man hade det förr;) sådär stressigt! Såklart han vaknar upp och ska gråta sekunden du ska sätta dig på toa,och alla vet att man ogärna vill låta en bebis gråta.

En annan skillnad eller jämförelse jag under hela graviditeten fruktade för var hur det skulle bli med bebis,vagnen och alla barnen handling i trappen och upp till lägenheten.

Då vi inte har hiss så minns jag hur jag kämpade mig svettig för att få upp alla barnen dagligen uppför alla trappor . Det var min största oro. Eftersom Chloe än knappt går uppför trapporna har jag varit livrädd hur man skulle göra.

Lösningen har många många gånger varit att locka upp henne med en klubba så hon inte lägger sig raklång på trapporna vilket kan hända och eftersom jag inte får bära pga snittet har jag fått använda all fantasi för att förkorta tiden uppför trapporna hem.

Än har det skett rätt få protester men förvånansvärt bra har det gått. Och återigen de stora barnen har många gånger fått hjälpa till med allt ifrån locka upp henne till att bära upp matkassar ,de alternativen fanns inte då de var små. 

Att natta barnen är en utmaning med, när jag hade tre brukade jag natta bebisen först ochsedan de stora medans bebisen sov . Men nu vaknar han alltid upp när de andra ska nattas så ofta har jag fått bära med han runt när jag ska borsta deras tänder osv , kaos ibland och ibland ej. Men ibland lyckas han sova under deras nattning vilket alltid är ett plus.

Fast att natta dom med en bebis just nu känns helt okej då han är så liten och tyst och jag kan bära runt han , är väl när han är större och också ska nattas på riktigt för natten som dom utmaningen kanske visar sig;) spännande .

Så, summering ?

Än känns det knappt någon skillnad från 3 till 4 i helhet men det känns i vissa situationer dock . Lite 50/50 känsla , både ja och nej. Allt beror nog på resterande barns åldrar. Hade de varit mindre hade  det varit sjukt utmanande är jag säker på. 

Man vet iallfall att man lever just nu 😉 


Hur har det känts för dig?

Om atousapink

3 barnsmamma på heltid. 3 flickor. Vardag familj barn shopping tävlingar recensioner tips hälsa skönhet events och mycket mera. Följ vårt liv bland spyor trots och bajsblöjor till galapremiärer och vipmingel!

2 reaktioner på ”Från tre till fyra barn.

  1. Men herregud, du har väl en sambo?! Hjälper han inte till? Han kan ju knappast jobba hela tiden, låter som att du är ensamstående! Inget illa ment, du är en supermom men det låter som att din sambo inte gör något, du måste ju få duscha ifred när han kommer hem från jobbet tex..

    1. Jag är för närvarande väldigt ensamstående så det hade du rätt i 🙂 en del är inte helt enkelt gjorda för ansvar antar jag ? tack jag fixar allt galant!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *