André Dahlgren Melin heter jag och är pappa till Ella fyra år och pappabloggare här på Allt för föräldrar. Här kommer ni att få följa med på min resa genom livet som bandymålvakt, småbarnsförälder och allt som har med mitt fartfyllda liv att göra. Välkommen att följa med på min ärliga resa här på Allt för föräldrar!

Annons

Idag är det din dag!

Tro det eller ej, men jag klarade mig faktiskt till bussen helt utan problem. Eller jo, det blev lite stressat när cykeln valde att få punktering på bakdäcket.. igen! Men jag hann fram i tid trots lite stressig morgon där hemma. Hann endast få i mig 1 kopp kaffe innan det var dags att bege sig mot resecentrum.

Så var det bara cirka en timme kvar till Stockholm central och ångesten har börjat komma fram igen. Nu ska jag istället plågas av massa tankarna i huvudet samt beblandas med massor av stressade människor nere i tunnelbanan. Men ska försöka att koppla bort allt och se det roliga som händer idag. Philip Johan Lundberg tar ju faktiskt studenten och det ska vara en glädjens dag! Min lilla systerson som jag har vaggat i min famn kommer ut i vuxenlivet idag. Är så otroligt stolt och glad över att han klarat sig igenom allt som han gjort och han visar att han är en sån stark människa. Det går verkligen inte med ord att förklara hur stolt jag är! Jag får låta glädjetårarna visa det när han springer ut idag.

Nu ska jag luta mig tillbaka i sätet och slå på högsta volym i öronen och stänga av allt som har med omvärlden att göra.

IMG_8089

Espresso Shot (2)

Annons

Från botten och sakta upp mot toppen

Tänkte försöka att bearbeta min kvällsångest genom att skriva några rader här och förklara vad jag går igenom just nu. Ångesten har varit till och från nu i några dagar och mycket på grund utav att jag inte har varit helt själv på väldigt länge. För jag behöver verkligen den här ensamheten, att bara få pusta ut och känna tystnaden i lägenheten.

Men nu sitter jag här helt själv och har fortfarande den där ångesten inom mig. Mycket på grund av att jag har massor planerat tills imorgon då min systerson tar studenten i Stockholm och eftersom jag har en ganska så stor social ångest så är bussen imorgon mitt största orosmoment. Inte för att sitta på den i 3 timmar utan för att jag ska ta mig dit och kliva på. Men vad har jag att vara orolig för egentligen? Jag har liksom en bokad plats, så en sittplats kommer jag att få. Men ångesten att få köa och ta fram biljetten och tänk om skanningen på telefonen inte fungerar? Det är sådana tankar som gör mig stressad. Ändå har jag åkt den här bussen ett femtiotal gånger och det har aldrig krånglat.. Så varför skulle det göra det den här gången? Men trots att jag försöker vända bort dessa tankar så kommer dom tillbaka lika fort ändå.

Men jag vet ändå att jag behöver den här ensamheten, men när jag har varit själv lite för länge så börjar alla dessa tankar att spöka i huvudet igen.  Det kan handla om bara någon timme ensam så börjar det att spöka och jag vet verkligen inte hur jag ska skrämma bort dom. Det är en av många saker som jag vill få hjälp av från Psykiatrin eller Primärvården som dom nu ska skicka mig till.

Tyvärr så förstår jag mig verkligen inte på sjukvården just nu då jag har blivit lovad hjälp med mina problem samt att jag skulle få en utredning på bland annat ADHD. Men istället får jag reda på av en kurator som jag dessutom träffade för första gången, att jag skulle bli utskriven från Psykiatrin. Men att jag bara skulle vänta på ett sista besök hos en läkare som skulle berätta det. Det har nu gått 2 månader och jag har inte hört ett dugg.

Kuratorn fick jag tjata mig till för att få träffa efter att ha legat inne på psykakuten i Gävle efter ett.. självskadebeteende skulle man kunna säga. Läkaren som sydde ihop mig tyckte mer det liknade ett självmordsförsök, men så var inte tanken. Tanken var helt svart och jag har väldigt svaga minnen av vad som hände den dagen. Men ett rent självmordsförsök var det verkligen inte. Men den paniken och ångesten som uppstod då var det värsta jag någonsin varit med om. Så jag får bara sitta här och vänta på ett samtal eller ett brev för att bli utskriven och börja om på ruta ett hos Primärvården istället.

Som ni nu säkert förstår så har jag en hel del tankar i huvudet som inte bara handlar om bussresan imorgon utan mycket mer som spökar och ökar min ångest.

Jag söker verkligen inte ett medlidandet med detta inlägg eller alla mina andra inlägg, utan jag vill bara vara öppen för er och kunna bearbeta mina tankar i text istället, samt få er där ute som sitter i samma bubbla som mig att kunna öppna upp er för era familjer eller vänner. För när jag berättar om mitt inre för er så blottar jag hela mitt liv och det skäms jag inte ett dugg för! Jag står för att jag mår dåligt och det har hjälpt mig mycket trots att det behövs mer.

André Dahlgren (2)

Espresso Shot (2)

Annons

Tusen tankar

Då ligger man här i soffan under ett varmt täcke efter en lång dag. Dagen till ära har namnligan varit min födelsedag, men helt utan firande. Känns som man börjar komma upp i den där åldern när man slutar fira och bara önskar att man kunde bli yngre istället. Är det de här som kallas åldersnoja? Haha..

IMG_6315


Men dagen har varit super ändå. Hade lite seriemarathon med mig själv under förmiddagen innan det var dax att hämta hem min prinsessa från förskolan. Ella och hennes bästa tjejkompis hade gjort ett paket åt mig under dagen med bland annat en pärlplatta och en superfin teckning. Dom är ju för underbara dom små krabaterna! Väl hemma så skulle det bakas chokladbollar och jag fick absolut inte hjälpa till, för det var nämligen Ella som skulle göra allt själv till mig. Hon gör mig så lycklig, tänk att hon är min! Kvällen avslutades med grillat till middag och en lång sagostund under täcket.

Så nu sover Ella och jag ligger här och tänker. Tänker på allt som har med livet att göra. Allt från det som gör mig lycklig och det som får mig att må dåligt. Men det är väl så en depression är..

Men jag får ändå vara glad för all kärlek jag får från mina nära och kära. Ni gör att jag orkar ta mig upp ur sängen på morgonen och få ett leende på läpparna.

Espresso Shot (2)

Annons

Äntligen lite livskvallité

Efter en vecka fullspäckad med läkarbesök och en hel del ångest så är jag nu på plats hos min barndomsvän Jonas för lite avkoppling. Det blev lite spontant men vi tog oss en tripp till hans barndomshem för övernattning och för att försöka koppla bort alla måsten. Dagen har spenderats i soffan framför film och massa chill, men också en lång tur in i bastun för att koppla av med en öl. Eller det blev kanske inte bara en öl, ni vet hur de kan bli. Man blir ju ganska törstig i värmen.

Kvällen kommer spenderas framför tv:n samt monopolspel. Har börjar rensa hela källaren och hittat en hel del roligheter, däribland mitt monopol som jag ska vinna i ikväll.

IMG_6286

Hoppas ni har det minst lika bra som idag och att solen skiner utanför fönstret!

Ha nu en underbar långfredag!

Espresso Shot (2)

Annons

Spännande besök

Då var jag äntligen hemma efter mitt första besök med den nya läkaren. Besöket kunde ha börjat bättre då videolänken strulade de första femton minuterna. Men efter att två äldre damer försökt få igång den utan resultat så föreslog jag att dom kanske skulle starta om allt och vips så funkade det, haha.

Att ha ett videosamtal med sin läkare tycker jag funkade helt okej. Varken bu eller bä enligt min mening. Men nu är utredningen igång på allvar och jag ska nu börja en terapibehandling med teamet hos vuxenpsykiatrin. Så nu återstår det att se hur behandlingen går och om jag snart kan vara på fötter igen. Vill verkligen ha tillbaka mitt liv med träning och jobb igen, saknar det mycket. Men som jag mår just nu fungerar inte mycket i min vardag. Som tur har jag Ella varannan vecka som får mig till rutiner och glädje.

Nu måste min hjärna vila en stund innan jag ska försöka ta mig ut i skogen för lite avkoppling med kameran.

IMG_6247

Espresso Shot (2)

annons