Barn

I AM BAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAACK!!!!!!!!

Hej! Min fantastiska karriär som toppbloggare är över. Allt var ju så härligt med toppresultat för två veckor sen. Sen sket det sig det mesta. Bokstavligen. 9 dagars rejäl och fantastisk maginfluensa för stora delar av familjen. Jag trodde att jag ännu en gång skulle bomba sönder rören i skärgårdshuset (tredje) men jag undvek detta med nöd och näppe. Jag fick torka spyor istället och bära omkring en knäckt ettåring i nästan en vecka.

Innan det katastrofala sjukdomstillståndet infann sig deltog jag dock på barnmässan i Karlstad. Jag var där i egenskap av föreläsare samt vipbloggare. En sak gjorde mig dock lite nervös. Alla dessa gåvor allehanda företag vräkte över mig och som jag förmodar förväntas omnämnas i sociala medier. Hade jag nu blivit köpt av de penningsugna riskkapitalisterna eller gjorde jag en insats för hårt arbetande småföretag? Jag genomförde dock mina dagar med stil och galans. Efter mässan erhöll jag då mina gåvor. Bland annat fräsiga och fantastiska saker från Glimra Förlag, nestor, Bankeryd Kalle Frågvis-bok, me&i, My perfect Day, Acrilex, Makeupstore, Ossoami, Cotton & Button, Bra mat hemma, Dresstwice och Sinne & Smak.

På tåget ner till Göteborg kom jag således på någonting av vikt, vad barnmässan egentligen handlar om. Barn, graviditet och föräldrar. Det finns ju en bakomliggande faktor till allting. Just precis. Snusk. Hela mässan är egentligen en enda stor gala för ohämmad lust, sexualitet och erotik. Se bildbevis på gåva.

Jag anlände till Kungälvs havsnära landsbygd för en veckas mys. Sen satte fluensan igång. Jag hade dock icke glömt den bakomliggande faktorn så redan på onsdagen kände jag mig så pass fräsch och härlig att jag mycket väl kunde tänka mig lite skojsan med särbon så här efter så lång tid borta från varandra. Då fästmön är svårligen höggravid gäller det att få henne in the mood och mina triumfkort var ju då givetvis alla gåvorna från Karlstad.

– Hur kan du ens tänka på sånt nu? Du bombar ju fortfarande toaletten, sa särbon och rynkade näsan.

– So what baby? sa jag och viftade mina ögonbryn förföriskt upp och ner.

– Svårt att bli romantisk och sugen när man lever med en bajamaja, sa fästmön och grinade illa.

Jag gick och tjurade till fredagen. Då hade jag blivit kalasfrisk i magtrakten och förväntan var hög att nu, nu i dag skulle det bli lite skojsan. Jag ställde mig framför fästmön och viftade ånyo mina ögonbryn förföriskt upp och ner. Särbon visade sin omedelbara uppskattning genom att gå och spy. Nu var det hennes tur. Tre barns sjukdomar senare, innefattande en mycket dålig liten ettåring, bestämdes det att jag skulle ta med henne till Örebro på torsdagen. Sviterna efter magsjukan och särbons långt gångna graviditet i kombination med hennes sjukdomar, gjorde givetvis valet enkelt.

Jag återvände till Örebro med så att säga ogjort ärende och framtunga kroppsdelar. Jag tänkte desperat huru står vi ut i detta kyska tillstånd? Vi måste ju bliva galna och frustrerade av outlöst lusta. Redan på torsdagskvällen förstod jag hur min kära fästmö hanterade SITT tillstånd. Hon började måla. Varenda liten jävla möbel i hela huset. Hon målade, målade och målade.


Vartenda uselt sms handlade enkom om att MÅLA! Inte en endaste JAG SAKNAR DIG PLUTTIS! Hon var helt uppslukad!

Ja, ja. Bara hon är nöjd och icke frustrerad så tar jag det med jämnmod. Det är ju trots allt snart dags att föda. Vad jag då gör för att mildra min längtan och saknad efter lite skojsan? Jag har börjat fotograferat. Det går riktigt bra. Har hittat en massa fina motiv ute i naturen.

Adjö!

En livs levande författare snart i Karlstad

Gott folk och andra!

21-23 mars befinner jag mig Kooaalsta! (Karlstad) Jag medverkar på Barnmässan och berättar om hur man gör barn. Praktiska övningar i publiken initieras och jag är enväldig domare. Vänta här nu! Jag kanske tänker på fel mässa. Men medverka tänker jag. Signera lite Kip-böcker och prata böcker och ungar. Vill ni se en livs levande författare med hundra barn och bonusar, 50 år gammal med sliten lönnfet kroppshydda så välkomna! Ni kanske vill berätta något som jag kan knycka till en bok eller helt enkelt slå mig på käften, pga förstörd barndom.

För att locka er fenomenalt mycket till denna mässan kan ni få tävla om ett BARNMÄSSAN VIP-paket som innehåller 1 st entrébiljett värde 120 kr samt 1 st goodiebag. Nej, det är inte jag som har satt på mig de generösa stövlarna utan arrangörerna för nämnda aktivitet. Vad goodiebagen innehåller? Inte en aning. Men min goodiebag som JAG skulle uppskatta att vinna skulle innehålla en flaska single malt whisky, 1 bok om andra världskriget alt antikens Rom, en skräckfilm alt sci fi som jag ännu icke sett samt 100 000 kr i ovikta femhundralappar. Vem vet? Er goodiebag kanske innehåller något liknande. Eller vänta här nu igen! Det är ju en mässa om familj, barn och graviditet. Finare, sötare och snällare innehåll kan nog förmodligen utlovas.

Huru då göra för er att kunna vinna? Jo, ni ska helt enkelt här i kommentarerna MOTIVERA varför just ni borde erhålla gåvan. Jag är enväldig domare och jag lottar icke ut vinsten då jag OMEDELBART kommer få blåslampa i rumpan av Lotteriinspektionen. Jag utser. Fjäsk kommer icke premieras. Exemplettevis att jag skriver bra böcker. Eller att jag är så himla snygg. För det är ju dessutom en lögn. Vill ni läsa mer om mässan gå in på www.barnmassan.se. Eder Anders finns med där på ett hörn i all sin härlighet.

Barn, graviditet och familj. Jag och särbon Victoria väntar vårt andra gemensamma barn. Beräknad nedkomst 30 april. Hon heter Vira. Ja, vi såg inte en millimeter av en snopp. Barnmorskan bekräftade. Vira blir mitt sjunde och Victorias fjärde. Egentligen borde jag gå på mässan som besökare för att lära mig om preventivmedel. Men hallå. Jag kan inte hjälpa att snoppis är så himla samarbetsvillig. Jag skyller på fertiliteten. Kanske är det som min gode vän Jenz Kjellberg skrev på Twitter: ”Det är helt otroligt.  Hans fästmö blir gravid bara han suckar.” Jag lovar. Jag ska inte sucka en enda gång till i hela mitt liv.

Ibland glömmer jag ju bort att det här är en hemsida för föräldrar, barn och graviditet. Därför får ni här en fin bild på vår bebis i magen. Ida Vira Jacobsson Dahlqvist.IMG_6750

Ibland glömmer jag även bort att lägga ut outfit. Jag menar ALLA andra fantastiska bloggare lägger ut snygga bilder på vad de ska ha på sig och vad de köpt. Så här är mina högersko. IMG_6738

Och här är min estetiskt underbara mössa. (Egentligen är det en av Moses gamla bebismössor som jag snodde och förvandlade till en vardagskippa.)IMG_6739

Så. Är ni nöjda? Kommer jag att klättra drastiskt på bloggtoppen nu? I morgon kan jag lägga ut mina bästa kalsonger. Tomma givetvis.

Att kombinera graviditet med galopperande fetma är en dålig idé. Alltså fästmöns graviditet och min galopperande fetma. Den vildsinta tjockheten bidrar med en icke gynnsam effekt. Jag menar inte att man inte längre ser underredet när man duschar utan att man snarkar. Jag sågar timmer om nätterna som halva Norrlands inland i slutet av 1800-talet. Dessutom både pratar, svär och ropar jag högt, både på svenska, franska och mitt mystiska hebreisk-arameiska-arabiska språk. Jag sover således nere i vardagsrummet i dagbädden. När särbon uppmanade bonussonen att sova i en av sofforna i vardagsrummet, istället för nere i Fritzlkällaren, innan vi fått ordentlig ordning på fukten och värmen svarade han att det var ännu läskigare uppe i vardagsrummet än där nere. Varför? Jo, Anders ropar så otäckt på nätterna. I går kväll  när jag skulle bädda dagbädden och göra om den till säng konstaterade jag muntert att fästmön varit så god och vänlig att hon redan plockat fram underlakan till mig. Nöjd och tacksam kunde jag sova natten lång. Fästmön var dock allt annat än nöjd och tacksam när hon fick syn på vad jag vältrat mig i med min lekamen i 7 timmar. IMG_6753

– Varför har du legat på min nytvättade och nymanglade finduk? sa hon krasst i morse.

Jag hade inget svar. Det har jag inte nu heller.  Men jag sov oerhört skönt och förmodligen extremt vackert.

Anders varnar:

Sov aldrig på en nymanglad finduk. Den kan bli skrynklig och full av nattfisar.

Låtsaskompisarna

Jag vet inte.

Har de flesta barn låtsaskompisar? Alla mina plus bonusdotter Clara har haft utom min äldsta dotter. Moa. Hon blev kär i alla gamla hantverkare istället som sprang hemma i huset under den slösaktiga första hälften av nittiotalet. Det var målar-Bosse och snickar-Anders. Dottern tog på sig klänning och lackskor och stod med handväskan i hallen och väntade på att de skulle stövla in. När jag tidigare slängde iväg frågan om fantasivän till bonussonen Filip fick jag följande sms:

”Hade datorn. Behövde ingen låtsaskompis.”

Case closed.

Lista på fiktiva kamrater:

Kricke 31 – Dumma Karlsson och Snälla Karlsson. När det var något bra gossen fick beröm för så var det snälla Karlsson som hjälpt honom. När han smet från gården och cyklade till lekparken mitt i stan så var det  Dumma Karlsson som cyklade. Kricke satt faktiskt bara bak på pakethållaren och protesterade.

Bim 22 – Det var två kompisar som följde henne under den tidiga barndomen. Sandris och Pepsi. De kunde göra en massa hyss men var också fantastiska lekkamrater. När jag en dag kom på att jag inte hört något från kompisarna på ett bra tag var jag tvungen att fråga Bim vart de tagit vägen. Hon berättade att Pepsi hade flyttat till Landon (London) och Sandris hade förvandlats till en tjejgroda. Därefter försvann de in i historiens glömska.

Clara 10 – Hennes kompis hette Stine men uttalades bara Stin. Hon var oerhört snäll och vänlig och pysslade om Clara. Hon bäddade om henne när hon skulle sova. Clara var formidabel på att leka ensam när hon var liten men jag förstår nu att hon inte alls var mol allena. Hallå! Stine var alla gånger med hela tiden.

Moses 8,5 – Han hade en hel hög med låtsaskompisar. Vargkusinerna. De kunde vara hur besvärliga som helst. Stöka till och vägra städa på rummet. Till slut blev de bara snälla och då kom det ett nytt gäng vargkusiner som mest var onda. För att komplicera till hela situationen kom YTTERLIGARE ett gäng kusiner och flyttade in i huset. Rävkusinerna.

Mille 4,5 – Han umgås fortfarande med sin bästa låtsaskompis. Strumpan Andersson. Han bor bara varannan vecka hos honom. När Mille är hos mig. När pojken är hos sin mamma är Strumpan Andersson hemma på Mars hos sina föräldrar. Anledningen till att Strumpan Andersson flyttade hem till Mille är att han en dag råkade förstöra en matta för sin mamma och fick skäll. Då tog han, i vredesmod, rymdraketen till Örebro. Strumpan Andersson har blivit historisk då han förekommer i min nya barnboksserie om Kip Jansson, där lillasystern Milla frekvent umgås med ovan nämnda mars-strumpa.

Vinga 1 – Jag tror hon kommer ha ett koppel av kamrater. Varenda en av hennes gosedjur är redan totalt levande för henne. Hon pratar , fikar kaffe och läser böcker med dem. IMG_6529

När de vuxna döttrarna var små utvecklade jag tillsammans med dem en superskurkliga med de suspekta namnen Tant Anders (ledaren), Doktor Fetma, Brutalo och Kömpis. Ligans viktigaste uppgift var att på olika sätt göra livet surt för barn. Tant Anders, som var en HEN redan ordet var uppfunnet, förpestade tillvaron genom att tvångstvätta barns öron och borsta tänderna på dem med tvål. Doktor Fetma hade den lilla egenheten att lägga sin enorma kroppshydda på sina offer och göra dem platta som pannkakor. Brutalo var bara brutal och Kömpis var från Karlskoga och ville vara tvångsvän med alla. När omgång två av ungar nu vuxit till sig har vi utvecklat ligan. Tjatiga tanten har tillkommit som bara pratar tråkiga nyheter en millimeter från barnens öra, så att de slut dör av tråk. Universums förstörare är en annan nykomling som skryter med att kunna förstöra allt och alla men som piper efter mamma när någon petar på skurken. Jag kommer givetvis introducera denna mänsklighetens gissel till nästa barnomgång.  Allt för skapandets och lekens skull.

Givetvis har jag aldrig någonsin trott jag skulle behöva stå till svars för de tämligen mordiska och icke pedagogiska lekkamraterna till barnen. I morse hände det. Det är sportlovsvecka i Örebro och dagis kryllar av vikarier. I morse ville Mille ta med sig en figur som i hans lekar får vara Doktor Fetma. IMG_6523Även riddare Moses och riddare Mille samt deras klantiga medhjälpare Bluppo (som är jag i våra sagor jag berättar för dem) fick följa med i påsen. En ny snitsig vikarie tog emot oss.  Hon log rart, presenterade sig och frågade Mille vad han hade med sig för kul.

– Det här är Doktor Fetma, förklarade Mille och visade.

– Jaha? sa vikarien, sneglade på mig och log snett. Dr Fetma?

– Ja, se ungar, försökte jag.

– Vet du vad Doktor Fetma kan göra? frågade min pojkusling och jag kände att jag genast borde tacka för mig och åka och arbeta lite hastigt.

– Nej, sa vikarien.

– Så här, sa Mille och visade superskurken begåvning med riddare Moses som offer. IMG_6524

Vikarien stirrade tyst och blängde chockat på mig. Jag kände mig smutsig och ertappad.

– Ja, alltså. De vuxenkramas ju inte. Alltså. Eee…

– Doktor Fetma krossar riddare Moses, förklarade Mille nöjt. Det är så han gör med barn.

-Jaha, sa vikarien och blängde ännu mer. Gör han så med barn? Krossar? Vilka intressanta fantasier du har, Mille.

– Nej, sa gossen. Det är pappa som hittat på allt.

Jag tackade snabbt för mig och försvann. Jag hoppas nu innerligt att fröken vikarie har slutat för dagen när jag ska hämta min son. Alternativt får han sova kvar på dagis. Det finns en massa mysiga madrasser i ett av rummen.

ANDERS VARNAR

Skapa aldrig en liga med superskurkar åt era barn. Informationen kan komma i orätta händer.

Avslutningsvis i min research av låtsaskompisar frågade jag fästmön om hon hade haft några dylika. Ja, svarade hon. Hon hade fyra stycken. Vårglinta, Höstglänta, Vinteris och Sommarsol. Poetiskt och vackert tycker jag. De var alla snälla men Höstglänta bodde nära skogen och där fanns farliga djur. Hon lekte med en i taget och då sov de andra tre. Förmodligen jobbade de fyrskift.

Kör försiktigt i livet, kamrater och jag är himla nyfiken på era eller era barns låtsaskamrater.