Då är klockan massor igen, men det är ändå svårt att sova så jag kan lika gärna skriva lite. Idag har vi haft sol och blå himmel. Vi har varit ute en hel del. Spelat badminton, lekt med Zirkus (vår katt), blivit blöta av vattenspridare och lapat sol. Barnen har varit mer aktiva än jag. Jag har mest hejat på och suttit i solen. På eftermiddagen blev jag trött så jag gick och vilade en stund, nattens sömn är inte den bästa just nu då det går runt en massa tankar hela tiden.

Vi närmar oss morgondagen mer och mer. Jag vill inte att det ska bli fredag. Inte om det blir dåliga besked, då vill jag stanna tiden nu. Men om det är bra besked vill jag veta det nu, inte sen. Mitt hjärta sitter i halsgropen och dunkar, hur ska beskedet bli. Snälla, snälla låt det vara ”bara” denna tumör som vi redan vet om, eller varför inte, det fanns ingen tumör där nu på bilderna. Det måste ha varit fel (inte för att det är möjligt men ”jag önskar”).

Om ingen läkare ringer imorgon då, vad gör vi då. Ska vi ringa och fråga eller ska vi bara skjuta på det, tills efter helgen. Nää, undrar om det blir så mycket sömn inatt. Det känns inte så lovande, men jag ska göra ett försök i alla fall.

Håll koll på min blogg under morgondagen, skriver nytt inlägg så fort jag vet.

Hoppas, hoppas, hoppas!